De senaste åren har vår förbrukning av papper i Sverige sakta börjat minska. De digitala medierna har minskat behovet av framförallt tidningspapper, men det papperslösa kontoret är fortfarande avlägset. År 2009 var totalförbrukningen av papper i landet ändå 206 kilo per svensk. Jämför med världsgenomsnittet på 54 kilo.

Det finns många skäl att minska papperskonsumtionen, minskat tryck på skogens liv är ett, klimatet är ett annat. Det är klimatsmart att minska användningen av papper och istället använda mer av skogsråvaran som sågade trävaror (kolsänka) och biobränsle (ersätter fossila bränslen).

Nästan hälften av allt papper (inklusive well och kartong) används till förpackningar, bara drygt tio procent till mjukpapper, resten är tryckpapper. Återvinningsgraden ligger i Sverige kring 70 procent, vilket är över snittet i Europa. Men även om mycket av det papper vi förbrukar i Sverige går i retur så blir det ändå ett stort tryck på våra skogar eftersom mer än 80 procent av den totala pappersproduktionen går på export. Så här kan du minska papperskonsumtionen:

– Återvinn allt papper du förbrukar, såväl tidningar som förpackningar.

– Sätt upp en skylt med ”Reklam – nej tack!” på din brevlåda.

– Anmäl dig till NIX-registret för adresserad reklam. Ring 020-55 70 00 och knappa in ditt personnummer så får du en anmälningsblankett hemskickad. Du kan också registrera dig på reklamfritt.se och därigenom slippa både adresserad reklam, telefonkatalogen och annat.

– Företag som du är kund hos får fortfarande skicka reklam till dig. Kontakta varje företag för sig och undanbe dig reklamutskick.

– Registrera dig på yourmail.se och få reklamerbjudanden inom de områden du önskar elektroniskt istället.

– Skriv ut på båda sidorna av papperet och undvik onödiga utskrifter.

– Använd mindre hushållspapper. En vanlig wettexduk går att tvätta om och om igen.

– Tygblöjor spar ett större berg av engångsblöjor.

– Cirkulera dina tidskrifter och pocketböcker till släkt och vänner, så att fler får läsa från samma exemplar.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.