Annons
Att dela berg med snöleoparder

Att dela berg med snöleoparder

Kan människor och rovdjur leva tillsammans? Bland bergstopparna i norra Indien samsas byborna med den mäktige snöleoparden. Många invånare har lärt sig acceptera den, och insett att man kan dra nytta av att leva nära inpå ett rovdjur.

Skribent Ulrika Poppius

Den mytomspunna snöleoparden har väckt mycket förargelse hos invånarna i regionen Ladakh i norra Indien. Om nätterna kan den ta sig ner från de höga bergstopparna, smyga in i byarna och döda uppemot 50 boskapsdjur på en och samma gång. Att en familj blir av med alla sina får och getter, eller att snöleoparden dödar deras jak, orsakar stora inkomstförluster. En get är värd mellan 3 000 och 4 000 indiska rupier, vilket motsvarar cirka 310-410 svenska kronor. En jak kan vara värd så mycket som 35 000 indiska rupier, cirka 3 600 kronor.

Unge Stanzin bor i Ulley i Ladakh, där snöleoparden ofta syns till. På sin digitalkamera visar han ett filmklipp från en inhägnad där snöleoparden lyckats ta sig in natten innan. I den dunkla fållan står en äldre kvinna och gråter förtvivlat. Omkring henne ligger flera livlösa får och kalvar. 

– Man kan få ersättning från myndigheterna för sådant här, men papprena som ska fyllas i är så krångliga. Och man måste ta sig hela vägen in till staden Leh, berättar Stanzin uppgivet. När händelser som dessa inträffar var det förut inte ovanligt att byborna jagade snöleoparden och dödade den.

Situationen som rådde i Ladakh kan liknas vid den som just nu finns i Sverige, där vargen river boskap hos bönder och landsortsbor. Debatten om vargens vara eller icke-vara i Sverige har gått het under flera år, men samtidigt har konflikten mellan människa och rovdjur i Ladakh minskat.

– Det finns en konflikt men den var värre förr. Det är svårt att veta vad som pågår i de avlägsna byarna, men invå-narna i byarna nära Leh är definitivt mer informerade och medvetna nu än de var förut, förklarar Jigmet Dadul, som har jobbat på organisationen Snow Leopard Conservancy India Trust, SLC-IT, sedan 2000.

– Numera har jag tappat räkningen på hur många gånger jag har sett snöleoparden. Mer än 150 gånger, säger han och ler.

Under årens lopp har Dadul lärt sig att härma snöleopardens parningsrop för att locka den till sig. Han har tidigare jobbat med stora filmteam från till exempel National Geographic, och i dag är han lite av en lokal kändis här i Ladakh. Han går under namnet ”The snow leopard man” eftersom han blivit nära nog expert på djuret.

Dadul och hans kollegors arbete på SLC-IT har gjort att byborna är informerade om vart de ska vända sig om de får syn på en snöleopard och de har fått kunskap om hur de kan bygga säkrare fållor åt deras boskap. Rumbak, Ulley och Yangtang är byar där snöleoparden ofta dyker upp och där alla är överens; i dag dödar man inte snöleoparden.

Utöver informationsspridning har SLC- IT drivit flera projekt för att minska aggressiviteten mot snöleoparden i Ladakh. The Homestay Program har varit ett framgångsrikt steg på vägen mot försoning mellan rovdjuret och byborna. Programmet går ut på att byborna erbjuder boende och måltider till turister som kommer till Ladakh för att uppleva djurlivet. Ofta är det just den sällsynta snöleoparden som de har att tacka för att turisterna kommer. Som bonus får turisterna en unik inblick i den ladakhiska kulturen och ett oförglömligt möte med den inhemska befolkningen.

– Kvinnorna i byn får också en chans att sälja sitt handarbete till turisterna. Nu får byborna en inkomst och tjänar pengar på snöleoparden, säger Dadul.

The Homestay Program är alltså ett exempel på ekoturism när den fungerar som bäst. Hittills har 115 hushåll gått med i programmet sedan det startade 2002.

Vidare har SLC-IT även startat upp en unik boskapsförsäkring i byn Ulley. Familjerna får försäkra sina jakar mot snöleopardangrepp, så att smällen inte blir lika hård om kattdjuret trots allt skulle anfalla. När jaken är ungefär fem år är den stor nog att försvara sig själv, och försäkringen behövs inte längre.

Aggressiviteten som förut fanns hos de bybor som var beroende av boskapsskötsel har följaktligen minskat. Dadul berättar att tjuvjakt numera är ovanligt i Indien och straffet för att skada eller döda en snöleopard är fängelse i två till sex år. Vargens situation i Sverige tycker han inte alls påminner om läget i Ladakh. 

– Jag tycker att lagarna här fungerar bra, de behöver inte bli striktare. Människorna här följer lagarna, säger Dadul. 

Myndigheterna i delstaten Jammu & Kashmir, som Ladakh tillhör, bidrar till att bevara snöleoparden. Bland annat genom att stödja organisationer som SLC- IT och WWF India. Wildlife Department hjälper till med förflyttning av besvärande snöleoparder som oroar byborna, och Education Department är involverat i att lära skolbarnen om snöleopardens betydelse för bergslandskapets ekosystem.


Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.

Skribent Ulrika Poppius
Artikeln publicerades i
Annons