Annons
Åtta tips för midsommarmaten

Åtta tips för midsommarmaten

GRÖN GUIDE * När solen står som högst och dagen är som längst, då är det dags att fira na-turens skönhet och drömma högt tillsammans om den bästa av världar. Om du hamnar i jordgubbsnöd: ge dig ut efter de vilda originalgubbarna! Smultron!

Skribent Michaela Lundell

1. Goda grannar 

I nästan alla villaområden finns någon som har mer rabarber än den kan ta hand om. Fråga om du får plocka och erbjud en kruka av din egen färskost i utbyte! Förutom att du kan laga världens godaste och miljösmartaste paj lär du känna dina grannar, vilket bäddar för social hållbarhet.

2. Jordgubbar 

Det kan vara svårt att få tag på ekologiska jordgubbar, eftersom bara ett par procent av odlingen är ekologisk. Men då är inte hemmaodlingar medräknade och det är faktiskt lätt att odla egna, helt giftfria gubbar (konventionellt odlade besprutas sju, åtta gånger). Har du ingen täppa duger en stor kruka gott. 

3. Sillen

Sill är ren midsommarglädje! Det finns gott om den och till skillnad från strömmingen i Östersjön (som tillhör samma art) innehåller den låga halter av dioxiner och PCB, så även barn och gravida kan äta hur mycket de vill.

4. Potatisen

Sorgligt nog är potatis en av våra mest besprutade grödor, mycket på grund av bladmögel, som kan förstöra hela skördar. Bekämpningsmedlen skadar tyvärr också vattenorganismer och bin. Välj i första hand ekologiskt odlad potatis, så kan du njuta av en helt igenom hälsosam knöl! Leta annars efter sorter som är motståndskraftiga mot bladmögel och därför mindre besprutade, till exempel Sarpo Mira, Cicero, Eve Balfour, Lady Balfour och Ditta.

5. Gör egen ost

Färskost är klimatsmart ost! Gör enkelt din egen genom att låta en fet, ekologisk yoghurt rinna av i ett kaffefilter över natten (vasslen kan man använda som degspad till brödbaket) och blanda i vårens vilda primörer: hackade nässlor, löktrav och gräslök. Krydda med örtsalt.

6. Resterna

Matsvinnet utgör en stor del av matens klimatpåverkan, så handla inte hem mer än ni kan äta upp och ta vara på resterna. Låt sista snuttarna ost bli en ostpaj och blanda mosiga jordgubbar i frukostfilen eller i en smoothie. Rester av ägg, sill och potatis kan hackas ihop till en gubbröra dagen efter. Blanda i lite majonnäs, dill eller gräslök och lägg på en bit knäcke – en ny klassisker!

7. Ekonubbe

Nu blommar flädern med stora gräddvita, flata klasar och den är lätt att göra utsökt god dryck på! Varva 30 blom-klasar med 3 skivade, ekologiska citroner, 4 matskedar citronsyra och 1,5 kilo socker. Häll över 2 liter kokhett vatten och rör om ordentligt. Täck över och låt blandningen stå svalt i en knapp vecka. Sila av och servera i isbitsklirrande kanna. Den saft du inte dricker upp kan du frysa in. Silresterna kan du göra marmelad på!

Till nubben finns numer flera sorters ekologisk sprit att välja på. Glöm inte nubbevisan! Istället för att hylla fyllan, skåla för livet, till exempel med den vackra visan ”Länge leve livet” med text av Gunhild Winqvist, Jonas Jonson och Anders Nyberg. 

8. Värmande soppor

Kylig midsommar? Värm er med en nässelsoppa. Oerhört gott, billigt, nyttigt och klimatsmart. Perfekt bjudmat även till stora sällskap om man plockar flitigt (till fyra portioner behövs två liter nässlor). Ta späda plantor, eller toppen på grövre skott.

Skölj nässlorna noga, koka dem mjuka och hacka dem. Red av spadet med smör och mjöl och tillsätt hönsbuljong och en nypa körvel. Servera soppan med en klick crème fraîche, skivade rädisor och ägghalvor eller pocherade ägg.

Eller gör en insats mot övergödningen i havet och laga en soppa på svenska, odlade musslor. En fest för badvatten!

Michaela Lundell 

 

 

Luriga mjukgörare i PVC-golv

Svenska företag har skrivit under uppropet Sojadialogen, som kräver att all soja som ingår i deras produkter eller använts som djurfoder ska vara certifierad. Två certifieringar finns, RTRS och Pro Terra. Den sistnämnda kräver GMO-frihet, men många företag använder RTRS.  

– Konsumenterna vill ha GMO-frihet. Men den största utmaningen är att alltmer ersätta importerad brasiliansk soja med inhemskt proteinfoder, säger Gun Rudquist, chef för Naturskyddsföreningens avdelning för jordbruk.

De flesta golvmattor som säljs i dag är gjorda av PVC- plast. PVC innehåller olika ftalater för att göra plasten mjukare och förhindra att den spricker. Alla ftalater är, i olika grad, hormonstörande. Vissa av dem anses så giftiga att de har förbjudits i leksaker. Barn, och vuxna, utsätts ändå för ftalaterna eftersom de ”läcker ut” från plastmattor. Ftalaterna ”släpps ut” i gasform och kan därefter fastna på partiklar som till slut hamnar i dammet. Det finns inga bevis för att man hindrar läckaget genom att lägga ett nytt golv över en plastmatta.

Det är omöjligt att undvika ftalater, men hur kan man göra för att minska mängden vi får i oss?

– Städa och vädra ofta, säger Cecilia Hedfors, sakkunig inom miljögifter på Naturskyddsföreningens kansli. Den som funderar på att renovera kan välja linoleum- eller trägolv som är Svanenmärkta. På Svanens hemsida finns dessa golv listade. På en högre nivå är det viktigt att skärpa upphandlingarna vid nya byggen och renovering. Framför allt i offentliga miljöer som förskolor.

PVC, eller polyvinylklorid, är en av våra vanligaste plastsorter. Fördelarna med PVC- golv är att de är lätta att städa, är slittåliga och håller nere ljudnivån. Var tredje förskola har golv tillverkade av PVC- plast, enligt en rapport om gifter i förskolan av Naturskyddsföreningen.

Vid årsskiftet började golvtillverkare övergå till ftalatfria alternativ, men de nya mjukgörarnas miljöpåverkan är ännu inte ordentligt utredd. Det är dock mindre risk att golv som är tillverkade efter år 2000 innehåller den farligaste ftalaten, DEHP. 

Malin Sjökvist


Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.

Skribent Michaela Lundell
Artikeln publicerades i