GRÖN TEKNIK * De cirka 500 hushållen på landsbygden runt Hölö i Sörmland har fått nya kretsloppstoaletter. Extremt snålspolande vakuumtoaletter är kopplade till slutna tankar som töms med sugtankbil och förs till en lokal våtkomposteringsreaktor. Där hygieniseras och lagras toalettavfallet till dess att det är dags för traktens bönder att köra ut det på åkrarna som flytgödsel. Mer än 90 procent av kvävet och fosforn i avfallet kan återföras till åkermarken. Belastningen av näringsämnen till den svårt övergödda Kyrksjön och till havsviken Stavbofjärden har nu minskat märkbart. Projektet är ett samarbete mellan Södertälje kommun, Länsstyrelsen och LRF med flera.

bit.ly/kretsloppstoa

Vindkraften växer snabbt

Vindkraften beräknas ha en fortsatt stark tillväxt i Sverige och förväntas öka med 36 procent till totalt 9,7 TWh i år. Detta trots rådande lågkonjunktur. Förra året växte vindkraften i landet med 19 procent och producerade 7,2 TWh, eller 5 procent av den svenska elanvändningen. Branschorganisationen Svensk Vindenergi bedömer att riksdagens mål om 30 TWh vindkraft till 2020 kan klaras med endast de projekt som redan nu har fått tillstånd. Energimyndigheten har samtidigt uppdaterat kartan över ”riksintresseområden för vindbruk”, utan att ta hänsyn till några andra intressen, utom militärens. Därför hamnar ganska många vindbruksområden rakt över naturskyddade områden med höga naturvärden. Konflikter är att vänta.

bit.ly/vindstatistik

El från fasaden

Ett brittiskt forskningsföretag, Oxford Photovoltaics, har utvecklat en metod för att ”trycka” solceller i ett supertunt halvgenomskinligt lager på fönsterglas. Inglasade fasader kan på så sätt leverera solel i stor skala. Verkningsgraden är drygt 10 procent och merkostnaden jämfört med vanligt glas ungefär lika stor. Solcellerna kan färgas i olika kulörer. Än så länge finns det nya fasadmaterialet bara i små experimentbitar. Redan nästa år planerar företaget dock att ha byggt en fabrik för produktion 

i full skala.

www.oxfordpv.com/

Vätgas från sopaska

Varje år läggs en miljon ton aska från sopförbränning på svenska soptippar. Forskare från Lunds Tekniska Högskola har nu utvecklat en teknik för att utvinna vätgas ur askan. Vätgasen kan bland annat användas som bilbränsle.

– Man kan använda sopresterna som en resurs i stället för att låta vätgasen spridas för vinden som i dag. Våra deponier ruvar på ett guldägg, säger Aamir Ilyas, doktor i teknisk vattenresurslära och den som utvecklat tekniken.

Askan är full av olika miljöskadliga ämnen och används därför mest som marktäckare på soptippar.

bit.ly/vatgassopor

”Vindkraften producerade under 2012 mer el än en genomsnittlig svensk kärnkraftsreaktor.”

Annika Helker Lundström, vd Svensk Vindenergi.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.