Talande skägg

Vad är det för konstiga saker som hänger i träden? En del som ser hänglavar för första gången tror att träden är sjuka. Men hänglavar avslöjar tvärtom att skogen mår bra. De trivs bara där luften är ren och träden får bli gamla. Flera av dem tål inte kalhyggen, ens på långt håll.

För att laven ska bildas måste en svamp och en alg träffas och växa ihop. Men när det en gång har hänt kan laven sprida sig genom att släppa iväg små delar av sig själv, som blåser till nya träd.

Den längsta laven heter långskägg och kan bli flera meter lång. Tyvärr är den utrotningshotad i Sverige, för den behöver stora, orörda skogar, och det finns det inte så många kvar längre

Sabotage i myrstacken

Någon gräver hål i myrstacken – mitt i vintern. Vi kan avslöja att det är en gröngöling. Den älskar att slicka i sig både myror och myrpuppor med sin superlånga, kletiga tunga.

På vintern ligger älsklingsmaten och sover nere

i myrstackarnas underjordiska delar, och för att komma åt den gräver sig gröngölingen djupt in med näbben.

En halvmeter snö över stacken är inga problem: gröngölingen hackar ut en gång i snön ända fram till stacken.

Spåra en mus

När det finns snö kan man plötsligt se var de minsta däggdjuren har rört sig.

I vanliga fall lämnar de inga fotavtryck, eftersom de är så lätta. Men i snön avslöjar de sig.

De lite klumpiga sorkarna lämnar en fåra efter sig, med märken efter ­tassarna i botten. Möss har längre ben och hoppar gärna fram, ett par decimeter i taget. De lämnar också ett tydligt spår av svansen.

De allra minsta spåren tillhör näbbmöss. De springer eller skuttar fram. Ofta slutar spåren efter några meter vid ett runt hål, som är mindre än en tiokrona. Men det finns näbbmöss som kutat mycket längre än så. En svensk näbbmus som kom till en frusen sjö korsade hela sjön och sprang 4500 meter.

Varg, räv eller kissemiss?

Att se skillnad på fotspår från grannens hund och storskogens lo kan vara svårare än man tror. Men det finns några tecken, förutom storleken, som man kan avslöja de olika djuren på. Lodjur och katter håller in klorna när de går, och lämnar därför inga klo-avtryck. Man kan också se vad som är höger och vänster tass i ett enskilt fot­avtryck, eftersom mitt-tårna är olika långa. Hos vargar, hundar och rävar ser man ofta spår av klorna. Varg, har kraftiga klor och räv har spetsiga klor.

Fett snygg punkfrilla

Nu på vintern letar nötskrikor och ekorrar efter hasselnötterna som de gömt undan från i somras. Alla gömställen kommer de inte ihåg, och det är bra för hasselbuskarna, för på så sätt sprids deras frön.

Men redan nu kan man på millimetern veta var nästa sommars hasselnötter kommer finnas. De avslöjar sig som en mycket liten punkfrilla på hasselbuskens grenar. Det är de röda, klibbiga märkena på hasselns honblommor som sticker ut. Resten av blommorna sitter skyddade i en knopp för att inte frysa ihjäl.

Sugen på klipulver

Allt klipulver är borta ur nyponen! Vem är det som knycker de besvärliga fröna men kastar bort det goda fruktköttet?

Ett sådant bordsskick avslöjar grönfinkarna. De är specialister på att äta frön och på vintern har de gärna kalas bland vresrosorna. Då knäcker de nyponkärnorna med näbben och mumsar i sig frövitan. Fruktköttet däremot vill de inte ha.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.