Bada i österled
Det lönar sig att gå över sjön efter vatten.
RANNA, ETT AV Östersjöns allra vackraste badhotell, hittas i estniska Pärnu. Till denna stilfulla funkisbyggnad, vid en milsvid sandstrand med hyfsat varmt vatten, vallfärdade svenskar redan på 30-talet – då gick det direktbåtar från Stockholm.
Rakt söderut från Pärnu, tvärs över Rigabukten, ligger den lettiska badorten Jurmala. Här är stranden ännu längre och badtemperaturen än mer Medelhavslik.
I Litauen väljer de turister som även vill ha shopping och nattklubbar badorten Palanga. Andra mer naturintresserade badgäster föredrar Kuriska näset, en smal landtunga mellan hav och lagun. Mycket här är vandrande sanddyner, stora områden är nationalpark och den södra delen tillhör ryska Kaliningrad.
Om en badsemester i Baltikum är som hemma fast ändå inte, väntar ovanligare upplevelser ju längre från kusten man beger sig.
Estland är exempelvis ett av Europas minst tättbefolkade och mest skogstäckta länder. En utmärkt destination för vandrare och fågelskådare, således.
Östra Lettland bjuder på sjöar och flodsystem för den som vill utforska denna utpost mot Ryssland i kanot. Maten håller samma stil: piroger, potatiskotletter, kvarg.
Litauen är känt som storkarnas land med över 13 000 häckande par och har många medeltida sevärdheter från den tid landet var en stormakt.
Baltikum nås enklast med färja, är idealiskt för cykelturister men har annars ett eget buss- och tågnät som täcker det mesta. Alla färjelinjer hittas på: www.ferries.se
Tysk Vätternkopia. För den som tröttnat på att cykla Vätternrundan, eller vars familj inte vill campa i Motala en gång till, finns ett fullgott, nordtyskt, alternativ i form av Mecklenburger-Seen-Runde. Loppet går runt de mecklenburgska sjöarna och är även det cirka 30 mil långt. Skillnaden är att det tyska landskapet bjuder på fler historiska sevärdheter och att sträckningen delvis leder genom naturskyddade områden. Loppet går den 24 maj men sjöarna kan förstås cyklas runt när som.
Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.