Barn & blommor
Therese Tussilago visar vägen in i skogsträdgården. Sebastian Solros och Laura Lejongap följer efter med lupp och håv. Det känns lite sagolikt när Natursnokarna i Höör firar De vilda blommornas dag.
THERESE HETER EGENTLIGEN Irminger Street i efternamn, och hon börjar mötet med en lek där alla hittar sin egen blomma som börjar på samma bokstav som förnamnet. Alexander passar bra som Andmat, han vill helst håva i den lilla dammen. Freja slipper vara Fetknopp och får i stället Fläder. Både jag och fotografen Magnus börjar på M och får bli Maskros och Magnolia.
Några familjer kunde inte komma i dag, men ett tiotal barn finns på plats i Holma strax utanför Höör. Åldersspridningen är stor – från Therese dotter Ellen som är 13 månader till Sebastian som är åtta.
– Vi har satsat på tre- till sexåringar, men har precis öppnat också för låg- och mellanstadiebarn, berättar Therese som leder tillsammans med Trine Gadmar.
Precis vid stigen genom trädgården lägger hon ut en inventeringsruta och visar hur man räknar arter.
– Mats Maskros finns där i hörnet. Och så hittar jag tre olika grässorter. På fina ängar kan man hitta så mycket som 30-40 arter i en ruta.
Runt omkring hittar vi vackert lila veronikor, timotej som hästarna äter och den höga vallörten som humlorna gillar.
– Det här är körvel. Vill du smaka Nova, det är som lakrits?
Nova Näckros smakar tveksamt, men nickar snart nöjt. Alexander Andmat kommer med spännande gult vatten i en glasburk och Trine gräver efter smådjur i komposten tillsammans med två barn. Ingen verkar fundera så mycket över att regnet börjat strila.
Det är bra att vara flera ledare när åldersspridningen är stor. Och aktiviteten är tänkt för hela familjen. Niklas Nyman är en förälder.
– Naturintresset är stort här i Höör, det är »go green« och ekologiskt som gäller för många familjer, berättar han.
De som hittat hit har sett information på den lokala Naturskyddsföreningens hemsida eller lappar i bibliotek och affärer.
Trine, som är miljöinspektör på kommunen, startade avdelningen för två år sedan. Therese är doktorand i miljövetenskap.
– Ingen av oss är renodlad expert på det vi visar, men ibland tar vi in andra. När vi håvade i bäcken hade vi till exempel med en naturpedagog från Lund, berättar Therese.
Ungefär tre träffar per termin har det blivit, bland annat julpysselfix i skogen, insektsletande och tipspromenader. Utefikat är ett stående inslag. Just när det är dags slutar regnet. Lite blött i gräset, men vad gör det när det finns sittunderlägg.
Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.