Som SNs granskningar (nr 3 och 6 –01) visat är mineraloljerester från utombordare mycket skadliga för livet i sjöar. Tvåtaktare är vanligast. De är starka och driftsäkra – men ger stora utsläpp och har låg verkningsgrad. En fjärdedel av bränslet passerar oförbränt och smörjoljan går rätt ut i vattnet, cirka två liter per 100 liter bensin.

Fyrtaktare är tyngre, dyrare och mer komplicerade. Men de går jämnare, drar mindre bensin och släpper inte ut olja. Fyrtaktare och miljövänligare tvåtaktare vinner marknadsandelar. Men det tar tid att övertyga båtfolk och gamla motorer har lång livslängd.

– På kort sikt är mycket vunnet på att gå över till bio-olja baserad på raps, säger Tranåsbon Lars Johansson som jobbat med sjön Sommens vatten i projektform sedan 1999.

Första steget var en undersökning av båtbeståndet. Där fanns cirka 2000 båtar, 60 procent tvåtaktare.

– De sprider cirka 2,3 ton förbränningsprodukter i sjön en normal sommarhelg, berättar Lars Johansson som gick ut med resultaten i foldrar och på informationstavlor.

Han besökte båtklubbar och samtliga mackar inom en sjumilaradie från sjön. Målet var att få bort mineraloljan helt från butikshyllorna. Hans bakgrund inom bilbranschen och som båtägare underlättade och gensvaret blev stort, även från oljebolagen. Projektpengarna från EU, stat och kommun drygades ut med sponsorbidrag.

Ett problem var priset: bio-oljan är 20 kronor dyrare per liter.
– Vissa tyckte att den var för dyr. Men man ska inte köra på oljan, bara blanda den i bensinen. När folk förstod att merkostnaden är under 200 kronor per år för en normalförbrukare skämdes de.

Lars kunde också visa att tvåtaktare som smörjs med bio-olja inte skär oftare. Snarare ökar driftsäkerheten.

Ett slagkraftigt argument han använt är att jämföra med oljebyte på bilen.
– Då får du ut fyra liter olja. Häller du i den från en brygga blir du betraktad som galen. Men kör du åtta timmar med en vanlig tvåtaktare har du spillt ut lika mycket.

I dag finns ingen mineralolja att köpa inom sju mil från sjön.
– Och åker man så långt gör man i varje fall ingen ekonomisk vinst, säger Lars Johansson, som mött intresse för projektet bland annat runt Siljan och Storsjön.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.