SN Hur många vargar bör vi ha i Sverige?

Gunnar Vårt mål är satt till max 150 vargar, vilket var vad rovdjursutredningen förordade år 2000, men det var tyvärr inte det som blev riksdagsbeslutet. Vargarna måste vara jämnt fördelade över landet, inte bara i Gävleborg, Dalarna och Värmland.

Ulf Vi ansluter oss till expertgruppen i rovdjursutredningen som hade ett högre mål, 500 vargar om jag inte minns fel. Men jag accepterar det demokratiskt fattade beslutet om 20 föryngringar per år, eller 200 vargar som ett etappmål, sen får man utvärdera och sätta ett mål för vad som är en livskraftig vargstam.

Ert mål med jämnt utspridda vargar över landet är en slags ekologisk ingenjörskonst som är helt omöjlig. Vargen måste få etablera sig där den vill, sen kan man kanske ha en beståndsinverkande jakt lokalt om det blir många, men 15 föryngringar jämt fördelade är orealistiskt.

G I ett kort perspektiv är det kanske orealistiskt eftersom vargen etablerar sig där den vill. Men grundtanken är att man inte ska tillåta för mycket varg i enskilda områden.

U Nu vill ni jaga långt innan etappmålet är nått med hänvisning till att några hundar är dödade. Och jägareförbundets ordförande i Gävleborg hotar med att om det inte blir som vi vill med paragraf 28 blir det nollvision.

G Jag kan bara tala för jägareförbundets nationella ställningstagande och det är 15 föryngringar.

U Och svenska folket säger 20 föryngringar.

G Politikerna börjar nu ändra i rovdjurspolitiken. Pendeln kan slå hårt beroende på vem som vinner ett val. Om vi får en annan regering som halverar vargmålet kommer du då att säga att det är ett bra beslut eftersom det är demokratiskt fattat?

U Nej, jag har inte sagt att dagens beslut är bra, men jag respekterar det.

G Vi ser en svängning i opinionen nu. Er vice ordförande Ann Dahlerus skrev att det är oroväckande att (s) går vargopinionen till mötes. Ni har rätt att kritisera, men också vi.

SN Men ni, Gunnar, vill ändå ha varg, ni säger inte noll?

G Oh nej, det finns inte någon organisation som driver noll.

U Det finns det visst.

G Det finns människor som man kan uppfatta så, men det de säger är att där människor verkar och bor där ska man inte ha varg, men noll säger ingen.

U I Västra Värmland säger Riksjägarna noll. En lokal jägarförening hos Riksjägarna kan ta kan vilka beslut de vill. Och det finns fler än Värmland som säger noll, till exempel Orsa, Mora och Jämtland. Och det finns folk i er organisation som hotar med en nollvision.

G Skulle det vara så att någon enstaka krets i en annan organisation sagt så, må det vara, på central nivå har inget sådant sagts. Inte ens de mest radikala i frågan driver nollvision.

U Ordföranden i Gävleborg hotar med det. Nu får man skjuta Svartbovargen. Beslutet togs nyligen. Nu är en ny ansökan inne. Jägarintressena vill skjuta två vuxna vargar och två valpar i Amungenområdet.

G Jag har inte hotat med nollvison. Det han säger, tycker jag, är att man måste få acceptans för rovdjurspolitiken. Det finns ansökningar att skjuta varg i Värmland också. Det är inget märkvärdigt.

SN Vilka skador orsakar vargen?

U Vi anser att de har rätt att leva oavsett om de gör skada eller nytta. Vargarna friserar viltdjursstammarna på ett förmånligt sätt. Jag har en bekant som är aktiv jägare och han säger att man ska jaga som vargen jagar, då vårdar man viltet. Han är gammal skogsman. Sen kan man också påpeka att vargarna försörjer många andra arter genom att lämna kadaver. Jag har följt Åmotsreviret. Vi har haft tio vargar där ett tag och sett många arter som drar nytta av kadaverna.

Mellan 100-150 får rivs av varg varje år, det vet vi. Det kan vi förebygga mycket bättre med bättre hägn. Jag är mycket mån om att tamdjurägarna ska skyddas.

Fäbodarnas fribetande djur kan vara utsatta, men bara 20 procent av fäbodarna i mitt hemlän har fribetande djur. Det löser man ganska bra med vallhundar eller mänsklig närvaro. I själva verket är det få skador på fäbodbesättningar.

Och det är upprörande att Naturvårdsverket i Svartbotillståndet hänvisar till att det fanns två fäbodar i området, men båda har hägnade djur och det ena har rovdjursstängsel och det andra boskapsvaktande hund. Här är verket helt fel ute.

Vi i rovdjursföreningen har en omfattande stängslingsverksamhet. Vi hjälper många tamdjursägare och har försökt få med jägarförbundet på detta, men har bara mötts av kalla handen på alla nivåer.

G Det är riktigt att rovdjursstängsel har en förebyggande effekt. Problemet är att det skapar ett enormt merarbete för tamdjursägarna eftersom man måste röja stängslet från uppväxande vegetation som stjäl strömmen. Det finns tamdjursägare som måste lägga två arbetsdagar var fjortonde dag. Hittills har påverkan på viltstammarna inte definierats som en skada vilket vi anser vara fullständigt orimligt. Ur ett strikt jaktligt perspektiv är vargen inte intressant, men den tar våra hundar och våra bytesdjur. Att jaktviltet minskar av rovdjuren är också en förlust, en kostnad för någon. Det är en jättebrist i dagens rovdjurspolitik att man avfärdar detta. Men det är glädjande att man tagit in det i det nya utredningsdirektiv som nu råder. Men visst har Ulf rätt att tycka att vargen tillhör den svenska faunan. Vi tycker också att det är omodernt att utrota vissa arter. Det är därför vi accepterar varg, men det betyder inte att vi tycker att det är det bästa som har hänt Sverige. Men det är klart att vi måste tycka så, det finns faktiskt andra människor än jägare i Sverige.

U Det var en bra insikt. Vi har svårt att se att rovdjur som äter vilda djur ska betraktas som skadegörare varje gång de äter.

SN I vilka situationer ska det vara tillåtet att döda en varg?

U Vi la ett förslag för många år sen till en ny paragraf 28 som sa att har man ett angrepp av en varg som skadar ett tamdjur då ska man få skjuta. Vi förutsätter att man är på plats och har en varg som hotar, då gör man allt för att skrämma vargen. Kan man inte det får man skjuta.

SN Den ska ha alltså gått på djuret för att man ska få skjuta.

U Ja, har den inte gått på så kan du i de allra flesta fall skrämma rovdjuret. Det är vår uppfattning.

G Det är självklart att man ska skjuta varg som angriper ens tamdjur. Vi skiljer oss åt lite när vi tycker att man inte ska behöva vänta tills tamdjuret blir angripet utan vi tycker att man ska se till det vällovliga syftet att skydda sina tamdjur och ha rätt att skjuta tidigare. Det handlar inte om allmän jakt. De som ägnar sig åt illegal vargjakt kommer vi ändå inte åt. Sen tycker vi att den dag vi har 150 vargar, 15 föryngringar i Sverige, då ska vi kunna skjuta för att reglera beståndet.

U För en stam som tål jakt som björn är skyddsjakt inga problem för oss. Men när det gäller vargen då vi har 100-150 djur då är den ett jätteproblem. Kan du berätta för mig hur en vargstam på 150 djur ska bli livskraftig?

G Det går alldeles utmärkt, vi förutsätter att det fortsätter att vandra in nya djur österifrån som de gör i dag.

U Det gör det väl inte.

G Det vandrar in någon varje år.

U Men hur många kommer ner hit. De skjuts ju? Hur ska du påverka bössägarna i norra Sverige att inte skjuta då?

G Hade vi bara en rovdjurspolitik som tillåter varg även i renskötselområdet skulle det inte vara något problem. Finner vi att det på naturlig väg vandrar in nya djur skulle vi kunna ha färre vargar och mindre problem. Därför är det positivt att det vandrar in varg.

SN Vad tycker ni om den illegala jakten?

G Den är förödande för rovdjurspolitiken. Det kan ju inte vara vettigt att vi har en omfattande illegal jakt, jag tror precis som du att den är omfattande.

U Det var intressant att du säger.

G Vad den illegala jakten har för effekter kan man sen alltid diskutera, men om man tror att det går att ytterligare dra åt tumskruvarna, skärpa straffen och komma åt problemen – ja, då lurar man sig själv.

U Lagbevakarna som ska ta hand om lagbrytarna hinner inte. De bara lägger på hög. Vi har ett förslag för att komma till rätta med detta. Man lägger 100 kr på jaktvårdsavgiften, det blir 30 miljoner, det vill säga 60 nya tjänster. Då skulle vi kunna ha en lägre vargstam, men här krävs att vi får stöd från jägarförbundet att man tar ut den pengarna.

G Så dumt! All annan polisiär verksamhet går över statsbudgeten. Varför skulle jägarkåren som redan betalar ett högt pris för rovdjuren stå för kostnaden. Sen förstår jag att polisen måste prioritera och jag tycker att det är bättre att man prioriterar våldtäkter och annat.

U Det behöver inte vara polis, det finns ju naturbevakare hos länsstyrelserna.

G Jägarna ska inte stå för de kostnaderna. De stora rovdjurens utveckling i Sverige har ju varit otroligt positiv och är fortfarande otroligt positiv. Sen -86 har vargstammen ökat från 3-4 vargar upp till 150 i dag, lo och björn också. I historisk tid har vi aldrig haft så mycket stora rovdjur i Sverige som i dag. Vargen ökar i dag på hela norra halvklotet. Och vi diskuterar ändå bara problemen som rovdjuren har.

U Vargen har det eländigt, de är inavlade – den genomsnittliga inavelskoefficienten ligger högre än avkomma av helsyskon just nu. Det är skrämmande. Vi har några områden i Sverige där inaveln är lite lägre, till exempel i Svartoboreviret och där tillåter Naturvårdsverket nu avskjutning av den tiken. Det är oansvarigt!

G Det argument som Ulf framför om genetiken litar jag inte riktigt på. Jag tror att Ulf använder det främst som argument för fler vargar, inte primärt för vargarnas bästa. När det gäller Svartbovargarna är Naturvårdsverket ansvarigt.

U Men det var Jägareförbundet som ansökte om jakt. Och när vi tidigare bara hade fyrtio vargar i Sverige ansökte ni om att få skjuta tio.

G Jag kan inte svartbofallet. Men i syfte att reglera vargstammen bör man få skjuta. Man måste få en folklig acceptans för svensk rovdjurspolitik. Då måste man ta reda på vad folk vill. Det är till syvende och sist dem där ute som bestämmer hur det ska vara. Om det kan man tycka vad man vill, men sån är verkligheten. Den illegala jakten är bara negativ, för samhället och för förbunden som jobbar för rovdjursförvaltningen. Problemet är bara att den är positiv för dem som genomför den. Skjuter man bort vargen i sitt hemområde är man åtminstone av med dem där.

U Du pratar om acceptans. Det har vi redan. En stor undersökning visade att 85 procent av Sveriges befolkning är nöjd med vargmålet. I Dalarna är det endast 32 procent som vill minska vargmålet. Bara 3 av 15 kommuner vill minska vargmålet. I Gävleborgs län är det en av tio kommuner som vill minska vargmålet. Det finns en jättestor acceptans för rovdjurspolitiken, det är bara i jägarkåren som det inte finns acceptans, en jägarkår som utgör 3 procent av Sveriges befolkning.

G Vi är 3 procent, men med familjer är vi nästan en miljon som tycker ungefär lika. Jag träffar dagligen jägare som delar min uppfattning. Det är fullständigt orimligt att människor sitter i fängelse för att få skydda sina tamdjur. Problemet med alla de här opinionsundersökningarna är att oavsett hur man ställer frågorna så är huvuddelen av dem som svarar inte berörda. Huvuddelen bor i samhällen utan vargkontakt. Med tanke på det tycker jag att det är alarmerande att så många är negativa. Det borde vara en varningsklocka för dig Ulf. Och det är så att man blir mer negativ ju närmare man själv kommer rovdjuren. Det handlar inte om brist på information eller kunskap, man får egen erfarenhet – och när man har vargen på farstubron blir man mer negativ.

U De som tror de har varg på farstubron har inte det. Jag kollade tre fall och det var hund i två och räv i ett. Det är ytterst sällsynt med varg inpå människor. Ditt resonemang är överspänt. Har du sett någon varg på farstubron?

G Vargen står bokstavligen hemma på tomten hos människor.

U Den passerar kanske, men det är inget farligt.

G Har jag sagt det? Jag säger bara att folk inte vill ha det.

U Jag vill ha det.

G När rovdjuret bokstavligen talat tar daglega på farstubron?

U Det är något som höjer min livskvalitet.

G Okey. Rätt. Jag blir inte heller dödsförskräckt, men det finns så många som blir det. Detta är kärnfrågan. Du upplever det som positivt, men de flesta gör inte det.

U Folk skräms upp av stora vuxna karlar, särskilt i Dalarna och Värmland talar många om att vargarna är aggressiva.

G Jag har aldrig ens antytt att vargar ska vara farliga för människor, och inte mina kollegor i jägarförbundet heller. De som är rädda för sin egen del är förhållandevis få. Oftast gäller det björn. Rädslan för varg bygger delvis på okunskap. Men grunden för att vi i jägarkåren påverkas är inte rädsla för egen del, utan det handlar om hunden. Jag drabbas av det själv. Det är inte kul när man är ute och för höra att det är varg ute och hunden springer lös. Och sen har vi påverkan på bytesdjuren. Det är inte roligt att konstatera att det som marken tidigare avkastat äts upp av rovdjur. Det är inte rädsla på så sätt, men rädsla för att förlora det som är ditt och en del av din livskvalitet.

U Ingen vill ha sin hund dödad, men det är stora risker allmänt att släppa sin hund lös, oavsett om det finns varg eller inte. Jag har jättesvårt att förstå hur man kan skicka ut vad man kallar familjemedlemmar på sådan jakt.

Det dör 1 500 hundar i trafiken varje år. Ett 50-tal hundar vådaskjuter man och ett 30-tal har blivit rovdjursdödade.

G Det är detta som är problemet. Och hundanvändningen i vargområdena har minskat dramatiskt, man vågar inte släppa sin hund.

U Om du jagar med hund en dag i veckan under jakttid blir det 26 dagar om året, och det gäller även i vargrevir. Då skulle du statistiskt sett kunna jaga i 200 år för varje angrepp av varg.

G Du vet inte hur jakten fungerar. Är det snö spårar man först efter varg – finns det spår så släpps inga hundar. Jag försöker till det yttersta att jaga, men det är otroligt hur det påverkar mina möjligheter. I vargområdena är risken lika stor att dödas av varg som av trafik.

U Men det är oerhört lite trafik i vargområdena. Men jag skulle aldrig jaga med hund, det är för stora risker.

G Vi vet om risker med vattendrag, vi vet var vägarna går, vi undviker att jaga så att hundarna går dit. Problemet är att vargen aktivt jagar hunden. Vargen finns kanske inom ett 1000 kvadratkilometer stort område, någonstans. Du vet inte exakt var – den finns där ändå – faran.

SN Hur ser du på jakt, Ulf?

U Jakt i sig har jag ingenting emot, om den sker i hyfsade former. Du kanske såg Aktuellt i går, inslaget om lodjursjakten. Där står jägare i TV och säger att de jagar ohyra. Det är upprörande!

G Jag blir lika upprörd som du. Tyvärr går utvecklingen allt mer mot aggressioner, ilska, ja till och med hat mot de här arterna i jägarkåren – och inte bara där utan bland tamdjursägare också. Och det har att göra med att man känner sig fullständigt överkörd av samhället i dessa frågor. Tyvärr är det en naturlig reaktion att man känner på det sättet. Jag beklagar verkligen att man hamnat i en situation där man kallar lodjur för ohyra, men det är rovdjurspolitiken som har drivit det dithän.

SN Vad önskar ni då ska ske för att få en mer sansad debatt?

G Att man tillmötesgår människor som lever med problemen så långt det någonsin är möjligt utan att man för den skull äventyrar stammarna. Se hur man gjort i Norge. Där har man en tydlig politik. Där har man sagt att i den och den regionen ska vi ha så och så många familjegrupper av lodjur och varg. Finns där vi fler kan man jaga. Finns där färre får man inte jaga. Och nivåerna är satta så att jakten inte äventyras. Och det är väldigt lite bråk eller diskussion om det.

U Vi har en tydlig rovdjurspolitik och tydliga mål i Sverige redan. Men hur ska vi få bort hatet i jägarkåren. Jag var på Jägareförbundets stora manifestationen i Falun, en församling på två och ett halvt tusen personer. Kvällens största ovation kom när Olof Liberg berättade hur en varg blev påkörd med flit. Det var många tröjor med SGT – Skjut, Gräv och Tig och en ”En död varg är en bra varg”. Jag har tyvärr litet hopp.

SN Ni kanske gillar debattläget?

U Inte alls, jag efterlyser större engagemang från Jägareförbundet. Dels om den illegala jakten och att man får ordning på sin kår helt enkelt.

G Vi är inte nöjda med debattklimatet. Redan det faktum att det på yttersidan av Uffes organisation uppstår organisationer av typen Nordulv och andra som anser att det Uffe, WWF, och kanske SNF står för är alldeles för kompromissbetonat. På ytterkanten av oss uppstår i sin tur Dalaupproret, Folkaktionen i rovdjurspolitik med fler som tycker att vi är alldeles för vänliga. Och nu tenderar debatten att hamna emellan de där ytterligheterna. Det är inget positivt.

U Nej. På vår sida är det inte så mycket ytterlighet, men på jägarsidan är det ju en väldig flora från ”En död varg är en bra varg” till Gunnar. Och vi får föra debatten med alla på den sidan, men Gunnar tar aldrig upp kampen mot de militanta på sin sida.

G Jo, det gör jag visst, men jag tussas inte ihop med sådana som uppfattas stå på samma sida. Jag hamnar i mittfåran.

U Du har aldrig tagit upp debatten med varghatarna.

G Det har jag gjort hur många gånger som helst.

SN Vad tycker ni då om bonden Stig Engdal som sitter i fängelse för att han skjutit en varg?

U Stig Engdal har länge varit en framstående rovdjurshatare som sagt att han skulle skjuta en varg oavsett om han får fängelse eller inte. Nu har han gjort det – fått ett hårt fängelsestraff och blivit martyr. Det tycker jag är olyckligt. Han har blivit erbjuden en fotboja, men tackat nej, tidigare har han erbjudits rovdjursstängsel – men tackat nej. Nu har han kört hela racet och har fotboja. Han har utnyttjat situationen. Blivit ett bra verktyg för jägarkåren. Men jag såg inte fram emot att han fick fängelse.

G Stig Engdal skulle egentligen inte sitta i fängelse. Men i juridisk mening var nog inte domen fel. Felet är att vi har en rovdjurspolitik som inte går att uttolka och inte skiljer på dem som aktivt vill skydda sina tamdjur mot dem som kriminellt vill skjuta stora rovdjur. Samma straffskala, minimistraff 6 månader i båda fallen. Så kan man inte ha det. Med den nya lagstiftningen får man skjuta när vargen kommer inom hägn. Men det blir ändå orimliga gränser. Det måste finnas en glidande skala om vad som är grovt jaktbrott och bara jaktbrott. Det är politikernas fel att vi nu har en orimlig lagstiftning. Jag tror att vi är eniga om det.

U Ja, är vi också eniga om att rovdjursmotståndarna utnyttjat den här situationen?

G Ja. Inte bara rovdjursmotståndare utan också politiska partier. Stig Engdal har fått oproportionerligt stor medial fokus.

SN Går frontlinjerna mellan jägare och icke jägare?

G Det är definitivt inte så. Det är väldigt många ickejägare som tycker som jag. Jag möter dem dagligen. Hade samtal i morse från en som inte var jägare och matade rådjur. Han hade sju för tio dar sen nu har han bara fyra. Men det ligger i sakens natur att Ulf och hans kompisar vill ha det så för då är det lättare att föra debatten.

U En grov anklagelse som är djupt felaktig. Jag har en bekant som är jägare och gammal skogsman och han har precis samma uppfattning som jag. Vi har många jägare i vår förening.

G Det du och andra i er förening har skrivit riktar sig i huvudsak mot jägarkåren.

U Bara den oseriösa delen av jägarkåren. Det finns en seriös del av jägarkåren, men den kommer i skymundan och ni orkar inte ta itu med den oseriösa.

SN Vad skulle behövas för att få fred i frågan?

G Det är att tillmötesgå de människor som är drabbade så långt som möjligt. Rovdjurspolitik handlar inte om att förvalta rovdjur utan om att förvalta människor. Det vet man i alla länder utom i Sverige. Kan man förvalta människorna och utforma rovdjurspolitiken utifrån människorna så klarar sig rovdjuren alldeles utmärkt. De klarar sig bara om människor låter dem vara ifred.

U Det krävs att jägarkåren fullt ut accepterar demokratiskt fattade beslut och att man accepterar att man är ett litet särintresse och accepterar viljan hos majoriteten av befolkningen.

G Jägareförbundet har 200 000 medlemmar. Ulfs organisation har tre tusen medlemmar. Inom det gröna området är vi den största organisationen i Sverige. Vi är ingen obetydlig grupp. Man kan inte som Ulf säger säga sig representera en majoritet av folket.

U Enligt Fjällmistra är det 85 procent av svenskarna som stöder de här målen som vi stöder, Gunnar. Det kan du inte komma ifrån.

G Men de som inte är berörda bryr sig inte. De flesta har inte alls följt med, man ska inte låta lura sig. De engagerade är väldigt engagerade och ger intrycket av att alla är inblandade.

Ställer man frågan: Tycker du att vargen ska få finnas kvar till svenska folket så svarar ju en överväldigande majoritet ja. Formulerar du om frågan till: Tycker du att vi ska ha en begränsad vargstam på en nivå så att människor inte tycker att det är ett problem med rovdjur i sin närhet – då kommer en överväldigande majoritet också att svara Ja. Vad tycker det svenska folket? Det tycker ingenting. För 90 procent är detta en icke-fråga.

U Men när det gäller stora nationella naturvårdsfrågor då ska hela nationen vara med och bestämma.

G Ja, men de flesta är inte berörda.

SN Om ni möts här om fem år hur skulle ni vilja att det var då?

G Politik är politik – pendeln slår än hit än dit, men jag är helt övertygad om att den kommer nu att slå i den riktning jag företräder. Opinionen går åt det hållet för närvarande, vilket jag tycker är positivt. Hela nya rovdjursutredningen andas ju att det gäller att få större acceptans hos lokalbefolkningen.

U Jägarkåren är en åldrande kår och har svårt med rekrytering. Vi vet att ungdomar är mycket mer positiva till rovdjur än vad äldre är. Vi har stort hopp om att uppväxande generationer har en helt annan syn än Gunnar om det här. I skolorna är det en väldigt positiv syn.

G Om några år finns det precis som i dag gott om rovdjur, vargstammen har fått en gräns runt 150-200 djur. Man kommer att ha tydliga mål, en reglerad stam, om det inte kommer andra EU-direktiv.

U Vi måste göra en vettig utvärdering av målet först, sen utvärdera och ta beslut. Det finns ingen fråga som engagerar så mycket som rovdjursfrågan. Och nu ska Svartbovargen skjutas. Det är helt uppåt väggarna. Snart får vi väl se bilderna i tidningarna.

G Det är positivt att det kommer bilder på skjutna vargar i tidningen.

U Ja, för oss.

G Har man sagt ja till varg i Sverige har man också sagt ja till vargjakt. Om den kommer i morgon eller om ett år, ja det spelar ingen roll. Det kommer dö mycket varg i Sverige de närmaste åren.

U I Svartbo handlar det om hämnd. För där har man efter vargangreppen vidtagit skadeförebyggande åtgärder.

G Det handlar inte om hämnd. Viltskadecenter brukar påpeka att det är en brist i svensk rovdjursförvaltning att man inte ser jakt som en bra förebyggande åtgärd.

---

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.