Över 60 olika signalarter som visar på skog med höga naturvärden noterades under ”Forskningsresan i naturvårdens utkanter” som arrangerades av Naturskyddsföreningen i Timrå i slutet av juli. Dessutom hittades ett 30-tal rödlistade arter, det vill säga arter som riskerar att utrotas och behöver akut skydd.

Mjällådalens ravinsystem är unika i sitt slag. Även mycket små vattenmängder har kunnat skära djupa raviner i den lätteroderade mjälan. Många av de finaste fynden gjordes i dessa raviner, som präglas av gammelskog med drypande hög luftfuktighet. En av deltagarna beskrev sin upplevelse av ravinerna ”som att träda in i en annan dimension”.

Vi bestämde oss för ett brett inventeringsupplägg. Förutom skogliga värden har även limnologin: bottenfauna, fisk och alger inventerats. Med hjälp av Medelpads Ornitologiska förening har en fågelinventering gjorts. Totalt har ett 60-tal forskare och naturentusiaster från hela landet lagt ner tusentals ideella arbetstimmar på inventeringen, planeringen och genomförandet.

En av de särskilt inbjudna forskarna var den riksbekanta insektsexperten Bengt Ehnström, som förevisade de för Mjällådalen unika skalbaggarna. Bengt Ehnström visade oss också hur man kunde inventera insektsfaunan i gammelskogen med hjälp av gnag och spillning.

Under inventeringen ägnades den döda veden särskilt stort intresse. På granlågorna hittades vedsvampar som rosenticka och rynkskinn i mängder, även den hotade och sällsynta blacktickan hittades. På asplågorna ståtade den rödlistade kandelabersvampen i rikligt antal.

Många artfynd har skickats vidare till experter för bedömning. Utan att ha sammanställt allt material från Forskningsresan i Mjällådalen kan vi ändå konstatera att Mjällåns dalgång har unika naturvärden och är ett område som bör bevaras i sin helhet. Kanske kan Mjällådalen bli Medelpads första nationalpark?

Även om vi redan tidigare visste att Mjällådalen hade mycket höga miljövärden hade vi aldrig kunnat förutse den mängd av fynd som gjordes under veckan. Vi har uppnått vårt mål: Ingen, markägare eller myndighet, kan i framtiden säga att de inte visste att det förhöll sig så. Dalgången måste bevaras åt framtiden.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.