Biobränslenas baksida
TRAFIK * Etanolboomens baksida är storskaliga plantager i Syd med dåliga arbetsvillkor och stor miljöpåverkan. Går det att producera biodrivmedel på ett hållbart sätt?
De senaste åren har efterfrågan på biodrivmedel till våra bilar ökat explosionsartat. Främst är det etanol från brasilianska sockerrörs¬odlingar som ökar. Det är ännu det enda biodrivmedel som kan konkurrera prismässigt med olja. Men nu ökar intresset även för andra drivmedel, exempelvis palm¬olja och sojaolja för lågin¬blandning i diesel och för etanol från majs. Merparten av dessa bränslen odlas i Syd och frågorna börjar nu ställas om de produceras på ett ekologiskt och socialt hållbart sätt.
Miljökonsulten Göran Eklöf har på uppdrag av Naturskyddsföreningen tagit fram en rapport, Fuel for development, som granskar biobränsleboomens effekter
i Syd. Produktionen skapar jobb och ger importinkomster men ger också omfattande ekologiska skador. Expansionen av etanolproduktionen i Brasilien sker dels i cerradon, världens mest artrika savannbiotop, och dels i de sista resterna av atlantregnskogen.
Även om potentialer finns för att flerdubbla produktionen av biodrivmedel i Syd så växer också den lokala efterfrågan snabbt. Till 2015 beräknar IEA att etanolproduktionen i Brasilien ska öka till 35 miljoner kubikmeter. Men den inhemska efterfrågan väntas också öka till 29 miljoner kubikmeter. Det som då återstår motsvarar hela Sveriges bensinförbrukning.
– Brasilien kan inte producera biodrivmedel för hela världen, framhåller Göran Eklöf. Den inhemska efterfrågan tar hand om den största delen av produktionen. Exportpotentialen är begränsad. Brasilien har sparat över 50 miljarder i oljedollar de senaste 25 åren på sitt nationella alkoholbränsleprogram.
Oljepalmsodling sker bland annat i Malaysia. 90 procent av regnskogsskövlingen i landet beror på den odlingen och har lett till många konflikter med lokalbefolkningar.
– När palmoljan odlas för att bli biodiesel ökar kraven på ännu större odlingar. Det försämrar förhållandena för arbetare och miljö, säger Maria Rydlund, tropikskogshandläggare på naturskyddsföreningens rikskansli.
De stora monokulturerna kräver mängder av kemiska bekämpningsmedel för att hålla skadegörare och sjukdomar i schack. Vattendrag nedströms odlingarna blir ofta förgiftade.
Svante Axelsson, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen, anser att rapporten med stor tydlighet visar att västvärlden måste prioritera energieffektivitet.
– Vi behöver mer smarta lösningar, energisnålare bilar. Biobränslena kommer inte att täcka det globala behovet. Naturskyddsföreningen säger nej till palmolja, men ser inte etanolen som så undermålig att den ska bojkottas. Den är generellt sett bättre än bensin och diesel. Sockerrörsetanol har fyra gånger bättre energibalans än spannmålsetanol.
Han ser biobränslena som en viktig hörnsten i föreningens politik ett bra tag ännu.
På sikt måste biobränslena certifieras -socialt och miljömässigt – både hos oss och i Syd.
Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.