SVERIGE HAR KANSKE världens mest ambitiösa miljömålsarbete, inom en generation ska enligt riksdagens beslut i stort sett alla miljöproblem vara lösta. Men det är bara ett av de sexton nationella miljömålen som kommer att kunna nås i tid till år 2020, det om ett bevarat ozonskikt. Nio av målen bedöms av det statliga miljömålsrådet som svåra eller omöjliga att nå. De sex återstående kan bara nås om ytterligare åtgärder sätts in.

– En anledning till att målen inte nås är att naturen har lång återhämtningstid, även om exempelvis utsläppen av näringsämnen till Östersjön minskar så tar återhämtningen många decennier, säger Bengt K Å Johansson, ordförande i miljömålsrådet. Miljöproblemen är också gränsöverskridande, måluppfyllelsen blir beroende av den internationella utvecklingen. Det finns även ett stort ”genomförande¬underskott”, föreslagna och till och med beslutade miljöåtgärder genomförs inte.

Bakom detta underskott på aktiva åtgärder finns enligt miljömålsrådet ofta starka motstående intressen. ”Konflikter kommer att behöva hanteras, ofta genom tydliga politiska beslut. Detta kräver politiskt mod”, skriver rådet i sin rapport.

Även om de svenska utsläppen av växthusgaser minskar planenligt så kommer vi inte att nå miljömålet ”begränsad klimatpåverkan”. Globalt sett förväntas utsläppen öka kraftigt och vi kommer inte att klara oss undan påtagliga klimatförändringar.

De andra miljömål som inte kommer att kunna nås till 2020 är: frisk luft, bara naturlig försurning, giftfri miljö, ingen övergödning, hav i balans samt levande kust och skärgård, levande skogar, god bebyggd miljö och ett rikt växt- och djurliv.

För de 72 konkreta delmål som satts upp ser det lite ljusare ut. 21 av dem har nåtts eller bedöms kunna nås. 28 delmål kommer sannolikt att missas och 23 kan nås om ytterligare åtgärder sätts in. Merparten av dessa delmål löper fram till 2010, varför det bråskar att sätta upp nya mål för perioden fram till 2020. Rådet föreslår revideringar och skärpningar för de flesta av delmålen och lägger också till 19 nya delmål, bland annat för utsläpp från sjöfarten, ekologisk jordbruksproduktion och tätortsnära natur. Eftersom några delmål redan nåtts blir det totalt sjuttio delmål att hålla reda på framåt

i tiden.

MILJÖMÅLSRÅDETS rapport innehåller närmare fyrahundra åtgärdsförslag, som i mycket påminner om Naturskyddsföreningens kravlistor genom åren.

– Det måste bli dyrare att påverka miljön negativt, säger Bengt K Å Johansson. Staten måste sluta att subventionera miljöskadliga beteenden och den offentliga sektorn måste vara ett föredöme i miljöarbetet genom att ställa tydliga miljökrav vid upphandlingar.

Åtgärdsförslagen delas upp i tre strategier; effektivare energianvändning och transporter, giftfria och resurs¬snåla kretslopp samt hushållning med mark och vatten.

Inom transportområdet föreslås bland annat en 75-öres höjning av skatten på bensin och diesel och en indexuppräkning av koldioxidskatten på drivmedel. Fordonsskatten och tjänstebilarnas förmånsvärden ska sättas efter fordonens koldioxidutsläpp. Mer differentierade hastighetsgränser och reseavdrag i deklarationen oberoende av transportsätt är andra förslag.

Inom energiområdet föreslås miljömärkning av byggnader, förenklad tillståndsgivning för vindkraft och förlängt stöd till solvärme.

– Styrmedelsförslagen i energi- och transportstrategin räcker till 2020, sedan behövs mer åtgärder för att nå det långsiktiga klimatmålet, säger Inge¬mar Skogö, generaldirektör på vägverket.

Inom kemikaliestrategin satsas på avfallshantering, enskilda avlopp och nya krav på minskad användning av farliga ämnen i varor.

– Arbetet med att göra varuflödena giftfria går för långsamt, säger Ethel Forsberg, generaldirektör för kemikalie¬inspektionen, och exemplifierar med svårigheterna att få bort bekämpningsmedel ur skogsbruket och att få fram giftfria båtbottenfärger. En stark lagstiftning räcker inte, det behövs ett frivilligt arbete tillsammans med företag som vågar gå före och vara goda exempel.

Strategin för hushållning med mark och vatten innehåller en lång rad förslag till åtgärder för att miljöanpassa byggandet och den fysiska planeringen samt för ett hållbart brukande av jord och skog. Rådet har tittat på åtgärder både för hänsyn, bevarande och skydd och restaurering av natur.

– Strategin berör kanske den biologiska mångfalden allra mest, säger Göran Enander, generaldirektör för skogsstyrelsen.

Miljömålet ”levande skogar” är ett av de mål som med stor sannolikhet inte kommer att nås. I synnerhet är det skyddet av värdefulla skogar som släpar efter. Länsstyrelserna har en central roll i skogskyddet som miljömålsrådet vill utveckla.

– Det dock tydligt att graden av intresse för skogsskydd hos länsledningarna är avgörande för om länen når sina skogsskyddsmål eller inte, säger Göran Enander.

Miljömålsrådet har beräknat prislappen för alla de föreslagna åtgärderna till mellan fem och tio miljarder kronor per år. Redan beslutade miljö¬åtgärder kostar mellan åtta och tio miljarder. Totalt blir notan cirka 20 miljarder om året för att lösa Sveriges miljöproblem. Lägger man till kommunernas och näringslivets miljöinsatser blir kostnaden närmare 60 miljarder, eller två procent av Sveriges BNP. Men det är ändå lönsamma åtgärder. Samhällskostnaden för att inte göra något åt miljöproblemen är ofantligt mycket större, om än svår att mäta.

Det finns dock en hake med de svenska miljömålen. Mycket av vår minskade miljöpåverkan i landet kan ju tänkas bero på att produktionen, och därmed utsläppen, flyttat utomlands. Miljömålsrådet har inte undersökt detta, men föreslår att regeringen tillsätter en utredning om våra ekologiska fotavtryck i andra länder.

– Det saknas ett miljömål om ”begränsad miljöpåverkan i andra länder”, säger Anna Jonsson från Miljöförbundet Jordens Vänner som är expert i miljömålsrådet.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.