Dags för ny industriell revolution
KLIMAT * Hur klarar vi av den stora klimatomställningen av samhället? Det var temat för Naturskyddsföreningens höstkonferens 2012. Drygt 560 personer deltog i en dag med fokus på nya lösningar.
HUR GÅR VI vidare med att minska utsläppen och skapa ett samhälle baserat på förnybar energi? Mikael Karlsson, Naturskyddsföreningens ordförande, inledde med att påminna om utmaningens storlek.
– Sju miljarder människor sitter i dag på en enda gren, som är genomsågad till två tredjedelar. Det är den gren som våra barn ska sitta på, plus två miljarder människor till. Miljöpolitiken växer, människor reser sig ur fattigdom, men grenen som allting vilar på är sprucken och vi i de rika länderna sitter och hoppar längst ut på den enda grenen. Det är vi som förbrukar mest. Bangladesh har 56 gånger mindre utsläpp per capita än USA. Två barn i USA motsvarar 112 barn i Bangladesh. Därför är det USA som är överbefolkat.
SVERIGE HAR GOTT miljörykte, men det stämmer inte riktigt längre, enligt Mikael Karlsson. På område efter område har vi halkat efter. Sverige ligger åtta i Europa när det gäller återvinning och på sextonde plats när det gäller koldioxidutsläpp från nya bilar. I grenen andel skyddad natur hamnar Sverige näst sist. När det gäller miljöskatter, som praktiskt taget uppfanns i vårt land, ligger vi på plats 22 av 27.
Björn Sandén från Chalmers tekniska högskola ser en värld som står på tröskeln till en ny industriell revolution. Vårt samhälle är byggt kring fossil energi. Anspråken ökar, vi blir allt fler, vi kommer kanske att behöva 6-7 gånger mer energi till uppemot 10 miljarder människor inom femtio år.
– Ska vi driva samhället med enbart förnybar energi behövs en effektivare ytanvändning. På ön Hisingen i norra Göteborg finns cirka 60 000 bilar. Ytbehovet för att få fram biodrivmedel till alla dessa bilar kräver mer yta än hela Hisingens yta. Men med solcellsladdade elbilar räcker det med takytan på Volvofabriken. Solcellsel till elbilar är 1 000 gånger yteffektivare än havre till hästar.
Björn har i sin forskning intresserat sig för förändringens problem. Vi behöver radikala systemförändringar, men det är svårt, våra vanor och vår kultur står i vägen. Exponentiell tillväxt leder dock till kollaps. Det har hänt förut, exempelvis i Mayakulturen.
– Är vi smartare än jästceller, det är frågan, eller kör vi rätt in i väggen.
Ny teknik är dyr, vilket leder till liten användning. Det blir ett moment 22. Men tack vare aktiv teknikpolitik och subventioner växer nu exempelvis solceller och vindkraft kraftigt, vilket är hoppfullt.
– På kort sikt är förändring ofta väldigt trög, men på lång sikt kan den ändå vara dramatisk.
SVERIGES MILJÖMINISTER Lena Ek talade också om en ny industriell revolution, lika omvälvande som när vi gick från ånga till el.
– Om några årtionden kommer vi att tycka att energislösarsamhället var väldigt konstigt. Vi måste lära oss att tänka mer i system, exempelvis genom att få in värdet av ekosystemtjänsterna i vår ekonomi. De ska vara med i den svenska statsbudgeten senast 2018, vilket inte är så lätt.
Konferensen hölls strax innan FNs årliga klimatmöte i Doha i Kuwait. Lena EK menade att det var svårt att klimatförhandla i ett sådant land, som har störst utsläpp per person av alla jordens länder.
– Vi navigerar i ett landskap där vissa har klimatångest och andra inte alls tror på klimatförändringar. Det gäller att med list och övertygelse i det tysta sätta igång arbetsprocesser som mal åt rätt håll, så att vi inte behöver genomföra samma tunga race upp för backen varje år.
»Hur svårt kan det va?« Det undrade Svante Axelsson, Naturskyddsföreningens generalsekreterare.
– Miljöhoten oroar svenskarna mest, mer än ekonomin, och ångest brukar vara en drivkraft för förändring. Klotet reagerar snabbare än vi någonsin trodde på höjda halter av växthusgaser i atmosfären. Vi behöver nå nollutsläpp globalt till runt 2045 ungefär. Det ger oss ett knappt utsläppsutrymme att fördela mellan jordens länder. Naturligtvis är detta en extremt stor omställning och det vi behöver är inget mindre än en energirevolution.
I Sverige behöver vi minska utsläppen med minst 9 procent per år, vilket naturligtvis är utmanande. Men tekniken finns. Sol- och vindkraft är nu större än kärnkraften i Tyskland.
Sverige är inte längre ledande på energiområdet, enligt Svante Axelsson. Många av våra europeiska grannar går före. Danmark har infört nettomätning av elförbrukning. Tyskland har fått fram 15 terrawattimmar solel genom sitt system med ”feed in”-tariffer. Norge har ett avståndsberoende reseavdrag i skattesystemet. Frankrike har sitt malus/bonus-system, där de bilar som släpper ut mest beläggs med en straffskatt som finansierar subventioner till de fordon som släpper ut minst.
KONFERENSEN AVSLUTADES med en debatt mellan Jonas Sjöstedt (V), Veronica Palm (S), Gustav Andersson (C) och Martin Ådal från tankesmedjan Fores.
Gustav Andersson ville hitta resurser för klimatomställningen bland annat genom att sälja statliga företag och investera inkomsten i förnybar energi.
– Om vi kunde bygga bort fattigsverige så kan vi väl bygga bort fossilberoendet, sade Veronica Palm. Det gäller att ge förutsättningar för oss alla att agera klimatsmart och göra lätta val. Transportsnål stadsplanering gör det exempelvis enklare att handla nära bostaden.
Jonas Sjöstedt hade kanske de mest konkreta (och mest applåderade) förslagen i debatten:
– Vi måste anpassa hela vår ekonomiska politik för att klara att dramatiskt minska utsläppen. Det handlar om att bygga ut kollektivtrafik och förnybar energitillförsel, skapa ett ROT-avdrag för miljonprogramshusen, gynna klimatinvesteringar och ökad resurseffektivitet. Köttkonsumtionen måste minska och klimatbiståndet öka. Detta är inte bara miljöpolitik, utan ekonomisk politik i stor skala. Pensionssparandet måste användas för energiomställningen och Vattenfall måste avveckla sina fossila energikällor och ta ledningen i omställningen.
Martin Ådal menade att vi inte ska underskatta människans förmåga till anpassning.
– Japan stängde 50 kärnreaktorer för ett år sedan utan att de gick under. Vi måste ha tillräckliga styrmedel och konkreta åtgärder på EU-nivå och nationellt. De internationella klimatförhandlingarna levererar inget. EU kan vara ett föredöme globalt och visa vägen. Unionen har lagt ett tak på utsläppen och kan man nu bara få utsläppshandeln att fungera så kan EU bli ett föredöme för Kina och USA.
Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.