I 16 AV 20 GRANSKADE FRÅGOR har de fyra regerings­partierna antingen varit passiva eller drivit utvecklingen åt fel håll.

– Det anmärkningsvärda är det aldrig funnits så starkt stöd i opinionen och bland forskarna för att driva miljöfrågorna framåt, som under den här perioden. Men regeringen har ändå fört många av frågorna bakåt, säger Naturskyddsföreningens ordförande Mikael Karlsson.

Men allt är inte mörker. Regeringen har sagt ja till en grundlagsändring för att kommuner i framtiden ska få mer inflytande vid beslut om att införa trängselskatter. Regeringen har också drivit igenom en höjning av koldioxidskatten för den lätta industrin som inte ingår EUs utsläppshandel, en skatt som nästan kommer att tredubblas till 2015. Regeringen har också verkat för att EUs fiskekvoter ska baseras på Internationella havsforskningsrådets, ICES, rekommendationer och regeringen har fortsatt att skatteväxla grönt.

– Det är bra, men alliansregeringen framstår ändå som en av de miljömässigt sämsta sedan 1985, då granskningarna påbörjades, säger Mikael Karlsson.

SAMTIDIGT TYCKER REGERINGEN och miljöminister Andreas Carlgren att de har höjt ambitionerna och att deras miljöpolitik är helt rätt. Världsbilderna kolliderar.

Regeringen är stolt över sitt skydd av skog och hävdar att 2010 års delmål för långsiktigt skydd av skog kommer att uppnås. Statligt ägd värdefull skog har skyddats och 100 000 hektar av statliga Sveaskogs mark tagits i anspråk så att privata skogsägare och skogsbolag ska kunna byta till sig statlig skog i utbyte mot sina skyddsvärda skogar.

Den biologiska mångfalden i skogen är hotad och därför vill Naturskyddsföreningen att det satsas mer pengar på nya naturreservat. I stället har reservatsanslaget för första gången minskats, både i kronor och i köpkraft, så i år räcker pengarna bara till att skydda mindre än hälften så mycket skog som 2006.

Att regeringen beslutat använda Sveaskogs mark för att byta mot annan, mer skyddsvärd skog, hos privata skogs­ägare är mycket bra, tycker föreningen. Att annan statlig skog skyddats är också bra. Men Naturskyddsföreningen anser att regeringens politik innebär en prioritering av skyddet av statliga skogar, som ofta är mindre hotade av avverkning, medan många allvarligt hotade privata skogar inte hinner skyddas när anslagen minskar.

REGERINGEN MENAR OCKSÅ att den skärpt strandskyddet i hårt exploaterade områden genom ändringen av miljöbalkens regler om strandskydd.

Naturskyddsföreningen håller inte med om det. Även om några formuleringar har skärpts lite så har möjligheterna att få dispens från strandskyddet samtidigt blivit många fler. Dessutom har kommunerna fått mer att säga till om, trots att de redan gett allt fler dispenser ­- ofta även när rättslig grund saknas. Så i praktiken leder lagändringen till mer bebyggelse på stränder, också i tätbefolkade områden, menar Naturskyddsföreningen.

Regeringen säger att den garanterar vargstammens livs­kraft. Men Naturskyddsföreningen tycker att det är fel med licensjakt när vargen är så hotad och när forskare menar att en hållbar vargstam skulle behöva vara flera gånger större än de 210 vargar regeringen i dag anser är tillräckligt.

REGERINGEN ÄR OCKSÅ STOLT ÖVER sin klimat- och energipolitik, den mest ambitiösa i Europa, enligt miljöministern. Inför förra valet krävde Naturskyddsföreningen att de svenska utsläppen av växthusgaser skulle minska med 30 procent. Under mandatperioden har kravet skärpts, ska Sverige ta sitt ansvar för att den globala uppvärmningen inte ska bli större än maximalt två grader, måste de svenska utsläppen av växt­husgaser minska med minst 40 procent till år 2020. Regeringen föreslog i sitt klimat- och energipaket att utsläppen ska sänkas med just 40 procent. Men bara 27 ­procent av minskningen ska göras i Sverige, resten ska göras i andra länder. En kostnadseffektiv fördelning, menar regeringen.

Naturskyddsföreningen tycker att Sverige måste satsa ännu mer på att minska utsläppen i andra länder, men inte i stället för att minska utsläppen hemma. Och det är mer kostnadseffektivt att börja minska utsläppen i jämn, långsammare takt redan nu, än att tvingas göra det snabbt, senare. De svenska utsläppen av klimatgaser måste ändå ned till nära noll snabbare än till år 2050, som är politikernas mål i dag. Så regeringspartierna får inte godkänt för klimatpolitiken heller.

Regeringen har tagit bort förbudet mot att bygga ny kärn­kraft och ser kärnkraften som en del av en säker, fossil bränsle­fri elproduktion.

Naturskyddsföreningen tycker inte att kärnkraften – trots relativt låga koldioxidutsläpp – är ett hållbart alternativ. Kärn­kraftverk är dyra, de drar investeringar från förnybar energi och när de är byggda är man låst vid kärnkraften länge. Riskerna vid uranbrytning, drift och avfallshantering är stora. Det är billigare och snabbare att energieffektivisera och bygga ut vind- och biokraft, menar föreningen, som ger regeringen underkänt även för kärnkraftsbeslutet.

SKILLNADEN MELLAN REGERINGENS syn på sin miljöpolitik och Naturskyddsföreningens bedömning är stor.

– Jag tycker att regeringen grönmålar sina insatser och ger en skev bild av verkligheten som passar det budskap partierna vill stoltsera med. Vi berättar både om det som regeringen gjort bra, och att många beslut har varit dåliga, säger Mikael Karlsson, Naturskyddsföreningens ordförande.

OM MAN JÄMFÖR VAD ALLIANSPARTIERNA LOVADE 2006 med vad de gjort under mandatperioden ser Moderaterna ut att ha haft mest att säga till om. Partiet sa att det inte ville föra den politik som Naturskyddsföreningen önskade i de allra flesta frågorna. Det har moderaterna inte gjort heller, i stor utsträckning. Men i ett fåtal frågor har Moderaterna gått de ­mindre partiernas väg, och sammantaget har partiet inte agerat fullt så miljöovänligt som utlovat. Men Folkpartiet, Centern och Kristdemokraterna har gått i motsatt, mer Moderat riktning. De har inte agerat så miljövänligt som de sa att de ville 2006.

Hos de rödgröna är mönstret det motsatta. Miljöpartiet och Vänsterpartiet ville driva en politik som i stort överensstämde med vad Naturskyddsföreningen önskade, och det har de gjort med något undantag. Socialdemokraterna sa nej och var tveksamt till många av förslagen. Socialdemokraterna har fortfarande plumpar i protokollet, en av dem är stödet för licensjakt på varg, och partiet har också varit passivt i många frågor. Men Socialdemokraterna har ändå följt de mindre partierna i en mer miljövänlig riktning.

FRÅGAN ÄR OM MÖNSTRET hade varit det samma om de rödgröna hade suttit i regeringsställning?

– Det är svårt att veta, men de rödgröna har nu pratat ihop sig om flera miljöfrågor. När allianspartierna vann valet saknade de gemensam linje i det mesta av miljöpolitiken, då är det inte så konstigt att det största partiets linje ofta slår igenom, säger Mikael Karlsson.

Vad tycker du att granskningen säger till den väljare som tycker att miljön är en viktig valfråga?

– Jag tycker att man ska se hur överens partierna är inom blocken om miljöfrågorna, snarare än att lyssna på utspel från enskilda partier eller politiker. Den grönmålning som pågår är klart vilseledande, det visar vår granskning också. Miljöpolitiken har gått tydligt bakåt för flera av de allvarligaste miljöproblem som mänskligheten står inför, säger Mikael Karlsson

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.