Larvigt krypande

I dag kom den här larven krypande på våra stenplattor. Jag vet inte vad det kan vara, men gissar på ekoxe­larv.

Mona Sundén, Åtvidaberg

SVAR: Bilden före­ställer larven till en allmän snabelsvärmare, Deilephila elpennor, en färggrann svärmarfjäril som besöker syren eller kaprifol i skymningen. Larven lever av bladen från olika måror, mjölkört eller kaprifol. På sensommaren ger larven sig ut på vandring för att hitta en plats där den kan gräva sig ned och förpuppas. Puppan övervintrar och kläcks nästa år. När larven blir skrämd drar den ihop huvud och kroppssegment och liknar då en elefantsnabel (därav svenska namnet).

Vit skata

Jag är en naturfotograf från Mo i Rana i Norge, men har stuga i Västerbotten där jag tar en del bilder av rovfåglar och annat vilt. Nyligen stötte jag på denna fågel. Det är nog en vanlig skata, men något genetiskt gör den helt vit. Den tycks fungera bra med andra skator, annars är det väl vanligt att sådana avvikare blir ”mobbade” av andra. Vad är det som gjort skatan vit och hur kan den klara sig framöver?

Lars Solbakken

SVAR: Eftersom skatan inte har röda ögon handlar det inte om albinism. Din skata producerar melanin till skillnad från ett albinistiskt djur, men har en störning i den process som lagrar pigment i fjädrarna. Detta medfödda tillstånd kallas leucism. Förmodligen gör den ljusa färgen skatan mer synlig och utsatt för rovfåglar som t ex duvhök.

Vad heter snigeln?

Fick en fråga på fikat på ­jobbet vad de här små sniglarna heter. Jag har sett böcker om många djurgrupper men inte om sniglar vad jag kan komma på.

Anders Tranberg

SVAR: Det är en parksnäcka, Cepaea nemoralis. Den liknar trädgårdssnäckan, Cepaea hortensis, men trädgårdssnäcka har brun läpp, trädgårdssnäckan vit (eller svagt röd) läpp. Parksnäckan är inte någon skadegörare av rang! Nationalnyckeln har inte kommit ut med någon volym om snäckor. Lars Imby presenterar bland annat snäckor i sin bok Trädgårdens djur (Prisma).

Döda mullvadar

Under slutet av juni och hela augusti har jag sett mullvardar på vägarna, döda. Många av dem är inte platta utan det ser ut som att de bara tagit sig ut på vägen och dött. Såg samma sak förra året. Vad beror det på?                   

Helene Thulin, Vedum

SVAR: Jag tror trafiken är förklaringen. Det visar också en forskarstudie från jordbrukslandskapet i sydvästra Polen (Orlowski, Nowak, 2006). Flest överkörda mullvadar noteras just i slutet av juli. När ungarna lämnar boet under sensommaren tar de ofta vägen ovan jord. Trots att de kan kravla i cirka 4 km/h räcker det inte till för att hinna korsa en väg.

Vilseledande dofter

Man hör ju allt oftare om att det är väldigt ont om bin. Här i Karlskoga har Natur­skyddsförening propagerat för att tillverka biholkar för att gynna bina. Har hört sägas att blommorna doftar mindre numera och att bina har svårare att hitta till dem än förr. Kan det vara så att vi omges av så mycket starka syntetiska dofter att detta påverkar bina?

Ewa Andersen, Karlskoga

SVAR: Forskare som undersökt bidöden är eniga om att orsaken är användningen av bekämpningsmedel inom jordbruket, de så kallade neonikotiniderna. Inom eu stoppade man användningen i våras men i usa där man förlorade drygt 30 procent av sina bin senaste vintern används neonikotiniderna fortfarande trots att amerikanska jordbruksdepartementet beräknar att bin indirekt bidrar till ekonomin med 20 miljarder dollar per år!

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.