Annons

Deppa inte ihop!

Skribent Ylva Johnson

REDAKTIONEN * ÅTERIGEN SAMLAR SIG världens ledare och aktivister för ett klimatmöte. Återigen är förväntningarna på mötet stora, för att inte säga enorma. Det har talats om den sista chansen att rädda planeten. 

Kanske finns det skäl att nyansera bilden något. Analysen efter mötet i Köpenhamn borde avskräcka. Även då var  känslan av ”nu eller aldrig” stark. Till exempel illustrerade FN brådskan med en tickande klocka som räknade ned mot Köpenhamn.

Nu vet vi att Köpenhamnsmötet blev en flopp men att betydande kliv i klimatarbetet tagits ändå. Både av enskilda länder som Kina men också genom teknisk utveckling och konsumentmakt. Däremot höll den depression som knockade världen efter de högst ställda förväntningarna i Köpenhamn på att lamslå klimatarbetet totalt.

I dag har retoriken till viss del förändrats. Många anser att ett starkt klimatavtal i Paris är nödvändigt, men att detta inte är det slutgiltiga steget eller ens det steg som kommer att vara det viktigaste i den långa kampen för att undvika katastrofala klimatförändringar. Kanske är det en större seger att få alla till förhandlingsbordet än att nå fram till juridiskt bindande formuleringar.

För lågt liggande öar som Kiribati är det i vilket fall för sent. Den havshöjning som redan har börjat går inte att stoppa i tid. Forskare beräknar att en ö som Tuvalu kommer att försvinna inom 50 år och Maldiverna inom 30. Totalt kommer 9,2 miljoner människor i Stilla havet att behöva flytta. 

Läs Per Liljas och Jonas Gratzers starka reportage från Kiribati på sidan 28. Landets president ger landet 30-60 år men ser ändå möjligheter i den oundvikliga flytt som befolkningen står inför. En planerad migration med värdighet, kallar han den. Om du efter detta känner ett behov av att muntra upp dig, kolla då in reportaget om att åka hundspann i trollskogen på sidan 42. Eller läs om fågelbordets fingäster på sidan 

Trevlig läsning! 

Ylva Johnson


Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.

Skribent Ylva Johnson
Artikeln publicerades i