Karin Boye skrev dikten som inleds ”Ja visst gör det ont när knoppar brister”. Vi vet inte vad trädet känner när knoppens hölje öppnar sig, kanske vet vi inte heller att de flesta träd börjar sina vinterförberedelser redan på sommaren, när det finns gott om sol och näring. Knopparna finns då också som en försäkring, beredda att gripa in, eller snarare brista ut, om de utvecklade bladen skulle vissna av torka eller angrepp av insekter.

En framtidsinvestering

En torr sommar med ont om vatten och näring när knopparna ska anläggas, kan alltså sätta spår kommande vår.

I den vintervilande knoppen finns hela trädets framtid, det anlag som kan utvecklas både till blad, nya grenar och, ibland ocks,åtill blommor.

 Höljet är knoppens vintermössa

Alla de celler som väntar, sammanpressade inne i knoppen, innehåller nästan inget vatten. Så gott som alla träd som växer hos oss i norr har utvecklat olika sorters skydd mot vinterns torka med fruset vatten och kyla. Knopparnas hölje, fjäll, är en liten vintermössa, ibland hård och ibland lite hårig.

Påavstånd har träden karaktäristiska siluetter eftersom grenarnaärolika placerade. Men helt nära och tillsammans med barn med ögon för detaljer,är det knopparna som berättar trädens namngåta. Den som snokar bland grenar och ris kan lära sig skillnaden på lövträden också utan blad.

Knoppar i spiral och par

Slån blommar tidigt, innan bladen slår ut. Buskarna har vassa grenar, tornar med knoppar som sitter spiralställda eller strödda på grenarna, till skillnad från getapel som har parvisa knoppar. På hagtornen hittar man knopparna precis där taggen växer ut från grenen. Knopparnas placering är ett sätt att klura ut vilken växt man ser.

En annan ledtråd är knopparnas form. Slån har till exempel blomknoppar i småkluster, grupper. Hos vissa träd, som aspärdet inte sålätt att skilja på blad- och blomknoppar, men bladknoppen är spetsigare och mer glänsande medan blomknopparna är rundare och större.

I knoppvärldens tecken

Ekens torra blad sitter ofta kvar över vintern. Det finns två sorters ekar hos oss, skogs- och bergsek, men också korsningar mellan dem. För den som ger sig in i knoppvärldens finstilta tecken har skogseken rundare knoppar och långsträckta ollon med längre skaft. Bergseken har spetsigare knoppar, mindre ollon med kort skaft i bladvecken.

Askärdet träd som är lättast att känna igen med hjälp av knopparna. Både blad- och blomknoppar är tydliga, stora och svarta. 

 Liten mjuk med hätta

Sälgens knoppar har ett enda fjäll, en liten hätta som elegant öppnar sig i det tidiga vårljuset och släpper fram videkissarna. Sälgens tidiga blommor är jätteviktiga näringskällor för de första yrvakna insekterna. Sälgen har också skilda han- och honindivider med olika blommor. Hanblommorna är gulludna och pollenrika medan honblommorna är mer grågröna.

En kombination av ljus och värme sätter fart på knopparna. På vissa träd, till exempel björk, kan man lura en knopp att slå ut genom att tända en tändsticka och låta den brinna under knoppen.

Lästips om knoppar

Träd och buskar vintertid, är en fin liten skrift som är utgiven av och säljs av Fältbiologerna, ny upplaga på gång, www.faltbiologerna.se

Lär dej känna igen trädens knoppar, en bok för alla åldrar av Anders Rapp

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.