Det mörknar i skogen
VINKLAT * Nu är sommaren här och det börjar bli dags att ge sig ut i skogen igen. Jag ser fram emot många härliga skogsbesök, nya upptäckter och möten med engagerade människor. Ivrig förväntan byts dock alltför ofta mot besvikelse då vi upptäcker att skogen vi tänkt besöka redan har försvunnit.
Den riktiga skogen, den som aldrig har kalhuggits och återplanterats, är en alltmer sällsynt skattgömma för livets mångfald och en viktig angelägenhet för oss alla. Den riktiga skogen bryr sig inte om börsnoteringar eller årsredovisningar. Tyst står den där och får oss att må bra. Den ger livsrum för otaliga organismer, stabiliserar vattenflödena i naturen och förser oss med ren luft. Tusentals skogslevande arter är dock hotade eftersom deras skogar har försvunnit och fortsätter att försvinna i rasande takt.
Men skog finns det väl så det räcker? Det kan man tycka eftersom drygt hälften av Sverige är skogsbeklätt. Men det mesta är ingen riktig skog. Att det aldrig har funnits så mycket skog som i dag lyfts ofta fram i debatten. Men jag brukar säga att det aldrig har funnits så mycket träd som nu men att den gamla naturskogen, och dess arter, blir allt mer sällsynt.
På rödlistan återfinns bland annat den sällskapliga lavskrikan. Många fjällresenärer minns med glädje den nyfikna och ibland närgånga fågeln som ofta dyker upp när man har satt sig ner för att fika. Den är anpassad till äldre och flerskiktad skog, som det finns allt mindre av.
Det svenska skogsbruket domineras i dag av trakthyggesbruket. Skogar kalhuggs, marken bereds och nya plantor sätts. Efter cirka 70 år skall planteringarna skördas igen. Dessa ensartade skogar kan aldrig ersätta den naturskog som en gång stod där. Att värna lavskrikans skog, den vitryggiga hackspettens skog och alla kvarvarande gammelskogar handlar inte bara om att värna den biologiska mångfalden, utan minst lika mycket om vårt välbefinnande.
2011 är skogens år, ett år då vi borde värna skogens biologiska mångfald och skogens betydelse för miljö och människa. Tyvärr ser vi dock att antalet avverkningsanmälningar ökade under 2010 samtidigt som 37 procent av avverkningarna inte levde upp till lagens krav på miljöhänsyn.
Det ser mörk ut för skogen under skogens år och nya kalhyggen tas upp.
Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.