NÄSTAN INGEN IFRÅGASÄTTER längre lägesbeskrivningen. De senaste forskarrapporterna levererar dessutom allt skarpare varningstecken: Vi har troligen inte mer än tio år på oss innan halterna av växthusgaser måste minska för att vi ska slippa se klimatet skena mot sexgradershelvetet, säger de. Det är ett tufft budskap med tanke på den snabba ökningstakt som de globala utsläppen nu visar.

Klimatmedvetna människor som ställer bilen, skippar charterresan och letar klimatsnål mat gör stora insatser och är i dag tunga trendsättare, men avgörande är ändå vilka förändringar som flertalet är beredda att göra. För att åstadkomma sådana rörelser behövs det mer politik.

Det behövs innovativa politiker som vågar använda skatter, avgifter, rabatter, bidrag och talarstolar för att underlätta ett klimatsmartare liv. Det är inte lätt att leva rätt ännu. Till exempel får arbetsgivaren skatterabatt om han erbjuder cykling inomhus (friskvård) men inte om han erbjuder en tjänstecykel till en anställd. Vi kan dock konstatera att regeringen Reinfeldt gått från nära noll beredskap till att nu åtminstone ha lagt ut startblocken på banan. Glädjande är också att regeringen allt mer tar till sig miljörörelsens idéer om grön skatteväxling – sänkt skatt på arbete som skiftas med höjd skatt på miljö¬skadlig verksamhet – detta trots att samtliga borgerliga partier tog avstånd från den gröna skatteväxlingen i valrörelsen. Regeringen har redan skatteväxlat drygt tre miljarder. Fortsätt så!

Miljöminister Andreas Carlgren borde ta med sig finansminister Anders Borg på ett besök till Skottland och dess minister John Swinney. Denne är finansminister och miljöminister samtidigt och kan visa att de ekonomiska frågorna också är ekologiska. Och inget land har gjort så mycket för att snabbt minska koldioxidutsläppen som Skottland.

Sverige har fortfarande en genant position som sämst i EU vad det gäller bränslesnåla bilar. De miljöbästa bilarna måste göras billigare att äga och köra än de dåliga. Det går inte utan att höja bensinskatten. Och det finns gott om politiska möjligheter att kompensera grupper som drabbas.

Hälften av alla nya bilar säljs fortfarande som tjänstebilar med förmånliga skattevillkor som styr mot de tunga bränsleslukare som ofta tillverkas i vårt land. Reinfeldt vill vara i framkant men i denna fråga har han ungefär samma tröga vridmoment som en gammal Volvo B-18-motor. Se exempelvis England som genom att koppla förmånsvärdet på tjänstebilarna till dess koldioxidutsläpp lockat fram en mycket mer bränsle¬snål bilpark.

Vågar regeringen gå en sådan väg? Vågar regeringen använda lagar, förordningar och stöd för att lotsa rätt?

Den svenska koldioxidskatten var världens första, skapad utifrån ett förslag från Naturskyddsföreningen. Den har genom åren visat sig vara ytterst effektiv för de delar av samhället som omfattas. Stora delar av industrin betalar dock låg eller ingen koldioxidskatt alls, vilket märks i utsläppsstatistiken. Vi förstår inte varför den lätta industrin i Sverige ska slippa koldioxidskatt när hushållen inte gör det?

Naturskyddsföreningen har länge drivit miljömärkning. Det är ett bra instrument, men märkningen får nu inte bli för vildvuxen. Därför ska klimatkriterier bakas in i de redan etablerade märkningarna. Vi kan inte ha ett miljömärke för varje miljöproblem!

Naturskyddsföreningen anser att de svenska koldioxidutsläppen ska minska med 40 procent till 2020. Det enda ansvarsfulla är att agera kraftfullt nu, annars blir uppförsbacken senare alltför brant, framför allt blir den för dyr att ta sig uppför.

Konjunkturinstitutet har i en rapport slagit fast att minus 40 procent till 2020 ger en nära nog lika bra tillväxt som ett mer modest minus 25-mål. 2020 års ekonomiska standard skulle nås ett enda år senare, säger institutet. I Sternrapporten formulerades det också slagkraftigt: Det är billigare att börja nu.

Vi är spända på vårens klimatproposition. Bordet är faktiskt dukat, Reinfeldt!

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.