Gunnel och Dag Ekman blev de första mottagarna av Naturskyddsföreningens nyinstiftade skogspris.

DEN SKOGSFASTIGHET som belönas är den knappt 1000 hektar stora gården Kringstorp som ligger i det gamla eklandskapet söder om Linköping. Fastigheten hörde tidigare till godset Bjärka Säby.

Dag och Gunnel Ekman tog över Kringstorp på 80-talet. Då hade större delen av den tidigare odlade marken planterats igen med gran. Av fastighetens hela skogsbestånd var därefter 90 procent gran. Efter de svåra stormarna 2005 och 2006 började Dag och Gunnel allvarligt fundera om skogsbruket här var inne på rätt väg.

– Oväder och klimatförändringarna talade för framtida problem. Vi började ifrågasätta granskogen.  Med hjälp av goda rådgivare gjorde vi en ekoparksinventering enligt Sveaskogs modell. Vi insåg därigenom att man här skulle kunna plocka fram och återskapa stora naturvärden genom ett annat skogbruk, berättar Dag Ekman.

I dag avsätts närmare hälften av skogsmarken för naturvård, mot fem procent från början.

Hur ser ekonomin ut för en sådan skog på sikt?

–Man måste vara kunnig för att styra det rätt, men skogsbruket ska gå ihop. Vi får mindre intäkter än med ett rent granskogsbruk men lövskogen kommer att ge intäkter. På sikt räknar vi med ett i ordets bästa mening lönsamt skogsbruk. Det betyder att vi räknar in andra värden än rent ekonomiska. 

I Naturskyddsföreningens prismotivering sägs bland annat att makarna Ekman ”med genuint och målmedvetet engagemang för biologisk mångfald och sociala värden kombinerar skogsproduktion med mycket stora naturvårds-avsättningar. Ett enastående exempel på vad markägare kan göra för att bevara levande skogar och ett levande kulturlandskap”. 

Styrelsen som stämman ville ha den: Mårten Wallberg (vice ordförande), Lotta Silfver, Pia Lindeskog, Johanna Sandahl (ordförande), Jimmy Lindsjö (nyval), Stina Lindblad, Carolina Klüft, Bo Jönson, Anita Brodén och Sigrid Magnusdotter (ersättare för Minou Moon, Fältbio-logernas representant). Saknas på bild: Marie Andersson, Salomon Abresparr (nyval) och Per-Erik Mukka (nyval). 

Målar du din båt med båtbottenfärg?

Ellen Bruno,Sakkunnig hav/fiske, Naturskyddsföreningen.

– Nej, jag simmar under båten och skrubbar med scotch-brite två eller tre gånger. När båten tas upp högtryckssprutar jag bort det som växt på sent. Jag kan acceptera lite påväxt. Skulle det komma en borst-tvätt i närheten skulle jag absolut använda den.

Mats Eriksson, Sweboat.

– Nej, jag skrubbar min aluminiumbåt med rotborste på skaft någon gång, tar upp den en gång på sommaren och tvättar med högtryck. Jag har egen brygga och liten båt så det går bra. Hade jag haft en segelbåt hade jag nog bottenmålat.

Einar Johansson, Länsstyrelsen, Gävle.

– Jag har målat för jag har inte haft något bra alternativ. Det sitter flera lager med gammal färg från tidigare ägare. Dessa ska nu bort och båtbotten epoxi-behandlas. Med borsttvätt i kombination med skuggande duk vid bryggplatsen får segelbåten kanske ett bra alternativ.