Fem frågor om solel

1. Vilka bidrag kan man få för att installera solel?

Som villaägare kan du få ett statligt bidrag på 35 procent av kostnaden med vissa begränsningar. Man söker bidragen hos länsstyrelsen. I dagsläget är det i de flesta län köer för att få bidraget. Staten har avsatt en viss summa för detta fram till och med 2016. Men bidraget är populärt och det är inte säkert att pengarna räcker till alla som söker. En annan möjlighet är att söka Rotbidrag. Man måste välja antingen rot– eller solcellsbidrag. Rotbidraget kan du tillgodogöra dig direkt, solcellsbidraget kan ta lång tid att få ut.

2. Nästa år förbättras stödet. Hur?

Regeringen har flaggat för att den vid halvårsskiftet nästa år inför ett skatteavdrag för dem som producerar egen el. Energiminister Anna-Karin Hatt har talat om en skattereduktion på 60 öre per såld kilowattimme. Utöver detta får solcellsägaren också inkomster för försäljningen av elen. Ersättningen varierar beroende på vilket elbolag man har. Lägsta ersättning är cirka 30 öre per kilowattimma, högsta 1,30 från Telge Energi. Många bolag ersätter såld el till ett pris som regleras av spot-priset hos Nordpol, vilket ofta pendlar kring 35 öre per kilowattimme.

3. Vad ska man tänka på för att kunna installera solel?

Du måste ha ett tak i hyggligt läge, sydväst till sydöst. Även väst och öst fungerar om man delar panelerna. Taket bör ha en lutning på 15–60 grader. Stora skuggande träd är olämpligt. Du måste också kontrollera med din kommun om bygglov krävs. I de fall solcellerna följer takets lutning brukar inte bygglov krävas. Det kan dock bli aktuellt om solcellerna ska vinklas upp från taket eller om de täcker hela takytan.

Den elektriska inkopplingen till säkringsskåp måste göras av en behörig elektriker. Det övriga kan man göra själv efter att man rådgjort med leverantören. Man kan givetvis lämna allt till leverantör eller installatör

4. Hur är det då med lönsamheten?

En anläggning som är på cirka tre kilowatt kostar runt 70 000 kr. Efter bidrag på 25 000 kr (vanligt för villaägare) blir det cirka 45 000 kronor netto. Du kan sedan sälja en del överskottsel, för en villa rör det sig normalt om cirka 2 500 kilowattimmar per år, och få en slant för det. Nästa år kan det dessutom tillkomma ett skatteavdrag på 1 500 kronor för samma mängd el (skattereduktionen ges först året efter). Frågan är inte om utan när en anläggning går ihop ekonomiskt, många talar om tio år. Den som snart tänkt sälja sitt hus brukar hävda att värdet på huset höjs.

5. Finns det några miljö­mässiga nackdelar med solelen?

Solel är nog den miljövänligaste energi man kan tänka sig, men självfallet går det åt en del material – aluminium, glas, kisel och plast. Men hållbarheten är mycket god, uppåt 40 år med bra verkningsgrad.

Under perioden juli 2009 till augusti 2013 har 1 326 privatpersoner (villaägare) beviljats statliga solcellsbidrag. Det alternativa finansieringsstödet, rotbidraget, tog fart först i år. En grov uppskattning säger att runt 2000 villor har solel i Sverige. Solvärmen har under samma tid tappat fart.

Källa O2, Telge Energi, Svensk solenergi, Ten Star Solar, Länsstyrelsen i Götalands län.

Fritt fram igen

I mer än 60 år har det varit stopp för laxen och havs­öringen vid Hedefors kraftverk i Säveån utanför Göteborg. Nu finns där i stället Sveriges längsta omlöp, en fåra som vattenlevande arter kan vandra vidare i. Ål, lax och öring gynnas. Kraftbolaget avstår någon procent av vattnet åt fisken i stället för turbinerna.

Att detta blivit möjligt beror till stor del på Naturskyddsföreningens märkning Bra Miljöval el. Bolag som levererar miljömärkt el ger en del av sin avkastning till projekt som mildrar vattenkraftens skadeverkningar. Varje år avsätts cirka 15 miljoner till att riva vandringshinder och underlätta för hotade arter. I år har ett tiotal nya projekt påbörjats.

Detta är väl en anledning, så god som någon, att välja Bra Miljövalmärkt el?

Nya omlöp vid dammar ser ut att kunna bli en framtidsbransch. Den statliga vatten­verksamhetsutredningen vill införa skärpa miljökrav på vattenkraftsindustrin.

Regeringen väljer fel metod

Naturskyddsföreningen har liksom solbranschen i stort arbetat för att hushåll som producerar el ska kunna sälja den efter så kallad nettodebitering. Med det menas att den egenproducerade elen räknas av emot den köpta till samma pris. Att regeringen nu tycks välja skatteavdrag som metod är sämre. Regeringen hänvisar till eu-regler, men varför har då länder som Danmark, Holland, Belgien redan infört nettodebitering? De är också med i eu.

Mässa förekomaten

Nordic Organic Food Fair, mässan för ekologisk mat som etablerades förra året, belönades som Bästa Nya Mässan i världen. I år blev den än större. 300 utställare från ett 30-tal länder deltog i slutet av oktober i Malmö. Producenter, restauranger, butiker och kommuner möttes i gröna affärer.

Tågchartern som försvann

För några år sedan kom de första charteresorna med tåg till Medelhavet och miljövänner gladdes. Men trenden höll inte. Researrangörerna planerar inga tågresor nästa år. För dyrt och för krångligt, efterfrågan är för låg,säger researrangörerna.

Kompostera under diskbänken

En plasthink med tättslutande lock och en dos bakterier. Det är vad som behövs för en snabb och enkel kompostering under disk­bänken. Metoden, som kallas Bokashi, kommer från Japan och är vanlig i Asien. Bokashibakterierna är en speciell blandning av jäst och syrabakterier som omvandlar matavfallet till en syrad kompott på 2–3 veckor. Det är komposteringens första steg. Därefter ska avfallet i jorden: i en rabatt, ett trädgårdsland eller i en jordhög. Där sker den slutliga nedbrytningen mycket snabbt.

Metoden torde passa villaägare, men även för boende i lägenhet öppnas möjligheter. Det som krävs är möjligheter att genomföra komposteringens andra steg.

läs mer på: bokashi.se och stadsnaraodling.se

Mossa, massa, människa 

Naturskyddsföreningens nya temabok, den 105:e i ordningen, är en kärleksförklaring till skogen. I den kan man bland annat läsa att kännedomen om lövträd minskar bland unga, men de flesta vet ännu att ett julträd är en gran. Boken torde passa bra som klapp vid julgransfoten.

4

Svenska biografer kan numera stoltsera med Kravmärkning. De serverar ekologiskt biosnacks till såväl barn som vuxna. De visar också Naturskyddsföreningens film Byt till eko under hösten. De fyra som går före är Bio Rio i Stockholm, Bio Roy i Göteborg, Biograf Spegeln i Malmö och Röda Kvarn i Helsingborg.

7

av tio svenskar anser att kontanter är en mänsklig rättighet. Det visar en studie som Sifo gjort på uppdrag av ett trafikbolag. Varannan tillfrågad tror att kontanter kommer att vara helt borta om 20 år. Klart är att kontokorten sparar åtskilliga ton koldioxid jämfört med mynt och sedlar.

Ersätter pengar med hjälpsamhet

Genom att ge bort varor och tjänster vill Gåvoförgreningens medlemmar skapa ett nytt ekonomiskt system. Där människor hjälper efter förmåga och får efter behov.

Bertra Kullberg var med och startade gräsrotsrörelsen i Småland och ser det som ett nödvändigt sätt att leva.

– Vad gör vi när oljan tar slut och vi inte kan transportera varor från andra länder? När maten blir så dyr att vi inte har råd att handla? Då måste vi hjälpas åt och odla vår egen mat.

Bertra Kullberg visar runt vid de små odlingar som Gåvoförgreningen skapat intill hennes bostad i utkanten av Åryd i Småland.

– Vi har så himla roligt ihop när vi odlar eller hjälps åt med annat.

Gåvoförgreningen började med ett matlag där Bertra och andra i byn lagade gemensamma måltider. De ville utvidga samarbetet och sökte eu-pengar från Leader Linné för att göra en förstudie om ett alternativt ekonomiskt system.

– Det finns ingen liknande gåvoekonomi i Sverige i dag. Det finns så kallade bytesringar, men vi kom på att det inte gör lika stor skillnad eftersom den som är rik fortsätter att ha mycket och den som är fattig har lika lite.

Så man valde att fokusera på givandets glädje.

Gåvoförgreningen startade officiellt i februari i år via sin hemsida. Här skriver medlemmarna vad de kan hjälpa till med i form av arbete eller varor man kan skänka. På en annan lista skrivs vad man behöver hjälp med eller behöver. För att få inloggning krävs deltagande på en aktivitetsdag samt en mindre avgift till hemsidans drift. Det finns inga krav på att ge en viss mängd arbete eller saker för att kunna få hjälp. Alla ger efter förmåga.

– En fembarnsmamma med blöjbarn har kanske inte möjlighet att hjälpa till så mycket, men är nog i behov av hjälp. Hon kan ge tillbaka när barnen blivit större, konstaterar Bertra.

Maria Lindberg

8 %

av matförsäljningen i Danmark är ekologiska produkter. I Sverige ligger den på fyra procent. Naturskyddsföreningen kampanjar nu för att Sverige ska komma ikapp de världsledande grannarna över bron. 

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.