LARS-ERIK STRANDBERG, DELTIDSBONDE i Moliden utanför Örnsköldsvik, funderade kring samtidsfrågorna och valde att satsa på miljön. För femton år sedan byggde han en solfångare. Nu, triggad av klimatdebatten, bestämde han sig för att gå vidare.

Många resonerar som Lars-Erik.

– Vi får dagligen frågor om små vindkraftverk, berättar Örjan Hedblom på Svensk vindkraftförening. Det är privatpersoner som bor så att de kan placera ett vindkraftverk i närheten av sin bostad som ringer, lantbrukare och småföretagare. Trehundrafemtio av föreningens medlemmar äger ett eller flera vindkraftverk, de flesta dock stora eller medelstora.

Det har med höjda elpriser blivit lättare att räkna hem investeringen, även om kalkylen sällan blir lysande. En försäljare av mindre kraftverk påstår att intjäningstiden är sex-sju år, det återstår att se om löftet håller. Vindekonomin beror på hur bra det blåser på platsen och vilket verk man väljer.

– Jag räknar med att få ut drygt 10 000 kWh om året. Aggregatet är på 6 kW, säger Lars Erik.

Det är en fjärdedel av gårdens behov. Kraftverkets livs¬längd beräknas till tjugo år.

Antagligen hade det varit mer rationellt att satsa de hundratusen kronorna i andelar i ett vindkraftkooperativ. Men att äga ett eget kraftverk, att se vindarna hemma på tunet tillverka energin för husets behov, har förstås ett särskilt värde. Småföretagare kan förstärka företagets image med egen vindkraft.

Vindkraftbranschen har hur som helst levt upp den allra senaste tiden och det finns i dag ett tjugotal svenska leverantörer, tre nya uppstod under 2007. Flera säljer verk som är byggda i Kina, men vi hittade också svenskbyggda maskiner. På Chalmersområdet i Göteborg har ett par civilingenjörer med några års erfarenhet från bland annat Volvos utvecklingsavdelning startat företaget WindEn och bygger små kraftverk som liksom de stora kan reglera effekten genom att vrida på vingarna.

Lars-Erik köpte ett kinabyggt verk av Litenvind i Skåne. Johan Ohlin från företaget hade varit uppe i Örnsköldsvik och hållit ett föredrag och väckt intresset.

Tidningen ETCs chefredaktör Johan Ehrenberg är en annan ny aktör på marknaden. Han importerar japanska verk som han säljer via tidningen. De är små, ger bara 1 kilowatt, men kräver å andra sidan inte byggnadslov.

– De täcker halva eller en tredjedel av elförbrukningen i ett fritidshus. Utbyggnaden av energi från vind och sol måste komma igång. Det här är politik för mig, säger han.

VINDKRAFTUTBYGGNADEN HAR ONEKLIGEN varit långsam i Sverige, hittills. Den kunde ha varit mycket snabbare om politikerna till exempel valt att använda det tyska stödsystemet med så kallade feed-in-tariffer. Den som satsar på förnybar energi får där sälja sin ström till nätbolaget till ett fastställt pris. El från små vindkraftverk ger motsvarande en krona per kilowattimme. Stora vindkraftverk får lägre ersättning.

De svenska politikerna valde att satsa på ett annat system, handel med elcertifikat. Det innebär i praktiken att vi konsumenter betalar några ören extra för den ström vi förbrukar och pengarna går till subvention av förnybar energi, i dag cirka 20 öre/kilowattimmen. En i stort sett enig riksdag har beslutat att systemet ska gälla fram till 2030.

Oavsett vad som händer med stödsystemen väntar andra lagändringar som kan innebära förbättringar för dem som äger små vindkraftverk som är kopplade till nätet. De behöver köpa ström från elbolaget när det är vindstilla, vid andra tillfällen ska de kunna skicka ut sin el på nätet.

I DAG KRÄVER LAGEN AVANCERADE ELMÄTARE som läser av köpt och levererad el varje timme. De stora nätbolagen, bland annat Vattenfall och Eon, tar bra betalt för denna hantering, mellan 3 500 och 4 000 kr om året. Det är långt mer än värdet av den ström som ett litet vindkraftverk levererar till nätet. Därför brukar de som har små kraftverk i dessa nätområden avstå från den dyra mätaren. De får betala för den el de köper, men måste skänka bort sin överskottsel, vilket naturligtvis är en otillfredsställande lösning. I mars i år väntas vindkraftutredningen som leds av KTH-professorn Lennart Söder föreslå att kravet på de avancerade timmätarna slopas för vindkraftverk med mindre effekt än 45 kilowatt. Det skulle innebära en förbättring för många vindkraftägare.

Det tar förstås något år innan en sådan lagändring har trätt i kraft, men för den som har tur och bor i en region med ett litet nätbolag kan frågan redan vara löst. Ett antal mindre nätbolag har nämligen beslutat om en lägre mätaravgift. En av de stora, Fortum, väntas följa efter.

Om nätbolaget där du bor inte har förstått värdet av goda relationer med vindkraftägarna, kan du ju alltid ringa och diskutera frågan med någon av cheferna. Eller försöka skapa en lokal opinion.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.