Fynd i en tjärn

Ringen som syns på bilden (nere till höger) togs upp ur en tjärn i Jämtland i augusti. Det satt fast på ett vasstrå. Tycker det ser ut som en äggsamling, men från vilket djur/fisk?

Ann-Helene Jakobsson, Göteborg

SVAR: Bilden visar en äggsamling av en broknattslända (familjen Phryganeidae), sannolikt av arten stor nattslända Phryganea grandis. Vissa nattsländor lägger sina ägg på växter ovanför vattenytan eller släpper dem direkt på vattenytan. Hos många, bland dem broknattsländorna, ­kryper den vuxna nattsländehonan ned i vattnet och lägger äggen på växter, stenar eller pinnar. Äggen avsätts i en gelatinös klump, sträng eller ring som sväller i vattnet, sanno­likt som skydd mot rovdjur. Den fullbildade sländan av Ph. Grandis är Sveriges största nattslända och kan ha ett vingspann på upp till sex centimeter. Arten är utbredd över hela landet och dess larv (husmasken) lever i stillastående eller långsamt rinnande vatten.

UG

Skövling för soja

Just lyssnat på det utmärkta radioprogrammet Klotet som behandlat frågan om klimatpåverkan av ekologiskt kontra konventionellt lantbruk.

En nyckelfråga som ej berördes är huruvida konventionellt lantbruk i princip alltid använder sig av importerad soja för kraftfoder till mjölk- och köttdjursproduktion!? Finns i så fall annat ursprung för sojan än skövlad regnskogsmark?

Mats Hultman, Frösön

SVAR: Den enorma efterfrågan på billigt proteinfoder leder, som du skriver, till en enorm miljöbelastning. Till Europa kommer sojan främst från Latinamerika och ofta med regnskogsskövling som följd. Det finns dock flera andra länder som producerar soja, inte minst i Asien. Den ekologiska sojan har sitt främsta ursprung i Italien. Naturskyddsföreningen arbetar för att i stället för soja i fodret öka den inhemska produktionen av proteingrödor som till exempel åkerböna.

Emelie Hansson, sakkunnig mat och jordbruk

Miljövänliga blommor

Jag håller på att utbilda mig till florist och undrar vilka som är de miljövänligaste valen när det gäller blommor och varför. Vad bör man tänka på när det gäller exempelvis transporter, arbete, besprutning? Vi florister behöver börja tänka mer på miljön och få in fler miljövänliga butiker. Vi är nästa generation, och med rätt grunder kan vi se till så det händer!

Caroline Larsson, John Bauer-gymnasiet

SVAR: För några år sedan kunde man köpa ekologiskt odlade blommor i Sverige, men reglerna ändrades och nu finns i princip inga märkta blommor att få tag på. Lilla Fiskaregatans Trädgårdsbutik i Lund säljer ekologiskt märkta lökar – det är det enda vi hittat. Från Syd kan man hitta blommor som i varje fall är rättvist handlade. I väntan på ekologiskt odlade blommor kan man leta efter andra märkningar:

– Fairtrade – en märkning på produkter från Syd för schyssta arbetsvillkor. Vissa bekämpningsmedel är förbjudna.

Märkningar som »städar undan det värsta« i den konventionella odlingen:

– FFP (Fair Flowers Fair Plants) – grundläggande sociala och miljömässiga krav

– MPS – en klassificering för miljöarbete i blomsterbranschen. MPS A och B är de bästa betygen

– Svenskt Sigill – arbetar för minskad miljöpåverkan, bättre växthus och minskning av bekämpningsmedel.

Blommor från Syd är ofta besprutade med bekämpningsmedel som länge varit förbjudna i Sverige. Att välja ett märkt alternativ gör stor skillnad för odlarnas hälsa. En växande andel av snittblommorna i Sverige kommer från Syd och transporteras hit med flyg. Det kan låta absurt, men jämfört med att odla blommor i uppvärmda växthus så är dessa blommor ofta bättre ur klimatsynpunkt. Precis som med mat är det ofta kundens transport till och från butiken som gör det största miljömässiga avtrycket. Att handla i centrala butiker i stället för att ta bilen till en stor blomsterbutik utanför stan är ofta ett bra alternativ.

Naturskyddsföreningens märkning Bra Miljöval har tagit fram kriterier för blomsterbutiker. Om vi köpare efterfrågar det så tror jag att Sveriges första Bra Miljö­val blomsterbutik snart lanseras! Kriterierna innebär bland annat bra miljöarbete i butiken, att man väljer bort de allra sämsta produkterna och att man lyfter fram de produkter som är bäst ut miljösynpunkt. Vi ser fram emot att få handla av nästa generation florister!

EE

Svamp på träd

Vad är detta för svamp (bild ovan) som växer vid en stor oxel på en tomt i Södertälje? Går den att äta? Skadar den trädet?

Johan Nässén

SVAR: Du har hittat fjällig tofsskivling, Pholiota squarrosa. Svampen är inte ätlig. Den växer som parasit vid basen av levande eller döda lövträd. Mycelet infekterar stambasen och större rötter och det bildas ett rötangrepp när cellulosan eller ligninet i trädet bryts ned. Rötangrepp är en komplex process och fruktkroppar, svamparna på bilden, betyder inte att rötangreppet behöver vara stort.

II

Linné och syrsorna

Jag läser i Bertil Gullanders bok Linné på Öland att Linnés resegrupp blev plågad av hussyrsornas »skrik« när de övernattade i Vetlanda. Men sällskapet fick inte göra dem illa, »ty då skulle de [syrsorna] äta upp kläderna«. I sidanteckningarna står det sedan att Hussyrsan, Gryllus domesticus, numera är sällsynt i Sverige. Varför är det så? Vad har hänt med dem sedan Linnés tid? Var i landet finns hussyrsorna i dag?

Back Tomas Ersson

SVAR: Peruker på Linnés tid var pudrade med vit stärkelse eller rismjöl. Kanske gav detta upphov till hans anteckning om syrsorna eftersom hussyrsan äter organiska ämnen som bröd? Förr ansågs syrsor som lyckobringare och hölls även som sällskapsdjur. Det fanns inga skadedjursbekämpningsföretag på den tiden och därför var syrsor säkert vanligare. Linné som gärna arbetade nattetid hämtade ibland hussyrsor från bageriet på Svartbäcksgatan I Uppsala. De underhöll professorn med sitt fina fågelkvitter. Blev de för många lät han oset från kolande aspved söva dem eller höll en tam trädkrypare som husdjur. Det är bara hanen som spelar/­stridulerar genom att sätta täckvingarna i en snabb vibrerande rörelse. Hussyrsan lever på varma platser som komposthögar eller soptippar framförallt i Sydsverige. Längre norrut kan den klara sig inomhus och lokalt kan den förekomma i stora mängder.

II

Taggtråd i naturen

Jag undrar vem som är ansvarig för all taggtråd som finns i skog och mark. Det finns gamla hägn där stolparna ruttnat ner och långa rostiga längor ligger som faror för det vilda djuren och för människor.

Pia Nyrén-Tobisson

SVAR: Lagar om stängselskyldighet har funnits sedan medeltiden, men taggtråden är ett senare påfund. Den uppfanns i nord­amerikanska västern under senare hälften av 1800-talet. I dag är taggtråd på väg att ersättas med elstängsel på många håll. Markägaren har skyldighet att plocka bort gamla stängselrester. Det är reglerat både i Jordbruksverkets föreskifter (SJVFS 1993:129) samt i de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken och 15 kap. Miljöbalken, om nedskräpning. Prata direkt med markägaren. Om det inte hjälper kontaktaktar du din kommun.

II

Tysk energipolitik

Frågor angående artikeln »Tyskland visar vägen«(SN 4 2011)

Fredrik Lundberg skriver att Solar Valley hamnade i Bitterfeld mycket tack vare en kommunledning som fixade » … bygglov bokstavligen över en kafferast«. Hann ­Bitterfelds kommunledning med att beakta medborgarinflytande och miljökonsekvensbeskrivningar inför detta beslut? Naturgasen i Nordstreams två nya gasledningar kommer att motsvara 33 nya kärnkraftverk och täcka energibehovet hos 26 miljoner hushåll. Om denna mycket viktiga del av den tyska energipolitiken skriver du inte ett ord. Varför? I en kommande artikel får Lundberg gärna belysa hur tyska ornitologer och fladdermusexperter ser på förekomsten av 19 000 vindkraftverk.

Nils-Erik Norrby, Oskarshamn

SVAR: Miljökonsekvensbeskrivning följer tysk lag. Den, i detta fall snarare de, skrivs inte på en kafferast, så kommunens stöd var säkert villkorat. Naturgas har sina problem, men man kan inte skriva om allt i en artikel. Tysklands, och Centraleuropas, stora miljöbov är dock inte gas utan kol och brunkol. Om ett brunkolkraftverk ersätts med 50/50 vind och gaskraft kan koldioxidutsläppen minskas med 85 procent. Det finns förstås platser där man av fågelskyddsskäl inte bör bygga vindkraftverk, eller bygga något alls.

Fredrik Lundberg, artikelförfattare

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.