GRÖN TEKNIK * Förra våren sjösattes ett svenskutvecklat strömkraftverk i Dalälven vid Söderfors. Det står förankrat på botten under vattnet och genererar el direkt ur det strömmande vattnet, utan någon damm. Experimentanläggningen har utvecklats av Ångströmlaboratoriet vid Uppsala Universitet. Den vertikala turbinen är direkt kopplad till en generator som omvandlar vattnets rörelse till elström. Generatorn är anpassad efter vattnets långsamma flöde och behöver ingen växellåda. Strömmande vatten finns inte bara i älvarna, utan även till havs i form av tidvattenströmmar. Detta gör att det finns en väldigt stor potential att utvinna energi ur strömmande vatten.

http://bit.ly/stromkraft

Värme från glastaket

Takpannor av glas är grunden i ett enkelt solfångarsystem som utvecklats av KTH-forskaren Peter Kjaerboe för att dra nytta av det solvärmeöverflöd som flödar över våra hustak. Glaspannorna släpper igenom ljuset. Värmen som bildas under dem tas tillvara, antingen genom att den varma luften leds in i huset eller via vätskeburna absorbatorer som leder värmen till en värmeväxlare och sedan vidare till en ackumulatortank. Systemet kan på olika sätt kopplas ihop med den uppvärmning som redan finns i huset.

http://soltechenergy.se/

Plats för dubbelt så mycket vindel

Vindkraften byggs nu ut snabbt i Sverige. Kapaciteten ökar för närvarande med två TWh per år, men ännu är det långt kvar till målet, som är 30 TWh till 2020. KTH-professorn 

Lennart Söder visar dock i en ny rapport att vi i Sverige inte behöver nöja oss med 30 TWh. Det nordiska elsystemet klarar att balansera uppemot det dubbla, 60 TWh vind- och solkraft, utan några avgörande tekniska hinder. När solen skiner och vinden blåser kan man spara på flödet i vattenkraftverken och dra ned biokraftvärmen. Stilla nätter får man göra tvärtom.

http://bit.ly/60TWh

Ladda mobilen med vatten

Anders Lundblad, kemiforskare med bakgrund från Kungliga Tekniska högskolan, har utvecklat en mobilladdare med USB-uttag som drivs med vanligt vatten. Laddaren består av en liten bränslecell som spjälkar vatten till vätgas och syre och skapar elektrisk energi i processen. Apparaten behöver en så kallad bränslepuck, som räcker till att ladda upp batteriet i en smartphone. Jämfört med solcellsladdare är bränslecellsladdaren snabbare och mer tillförlitlig. 

http://bit.ly/banglasolceller

Biogas från halm

Det går att producera tio gånger med biodrivmedel om man kunde göra biogas direkt av halm. På Jordbrukets tekniska forskningsinstitut, JTI, söker man efter metoder att bryta ner ligninet i halmen och göra den rötningsbar. Behandling med svampar kan öka mängden biogas, men ännu har man inte funnit rätt svampsort för att få tillräckligt utbyte i processen.

http://bit.ly/halmgas

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.