Säger man elektronisk musik tänker många på industriljud, hårda stadsmiljöer och band som Kraftwerk och Einstürzende Neubauten.

– Om jag ska säga ett favoritljud är det nog två träd som knirrar mot varandra i vinden, säger Sophie Rimheden.

Sedan början av 2000-talet har hon skapat sig ett namn inom den ganska smala genren electronica (experimentell instrumentell musik som ändå har en tydlig rytm och kan vara dansmusik). Hon har gett ut sex album, men skriver också låtar, remixar och producerar åt andra artister. Bland samarbetspartnerna finns Adam Tensta, Emil Jensen, Marit Bergman och Kajsa Grytt.

Hon har också gjort musik till teater, dans och film, senast dokumentärfilmen  ”Skog och människor” där hon också själv berättar om sitt förhållande till skog. Sophie växte upp med nordskånsk skog som närmiljö, och ofta är det i den blandade naturmiljön med både löv och barr som hon hämtar inspiration.

– Allt i omgivningen kan bli musik. På ett album byggde jag flera korta låtar på en pampig granskog som viner i vinden. Många tänker bara fågelläten när man pratar om skog, men där finns så många ljud. Till och med stenar låter om man sätter dem i rörelse.

Hon har alltid med sig en liten inspelare och hörlurar.

– Med dem hör du på ett nytt sätt, upptäcker sånt du inte skulle upptäckt annars. Det är precis som med en kamera, genom sökaren ser du saker du annars missar.

Ljuden tar hon med sig hem till studion och datorn. Bland annat använder hon en plug-in som fungerar som en synt (vocoder) och gör dem till toner.  Utrustningen behöver inte vara så avancerad, hennes inspelare (Zoom) kostade under tusenlappen och ger ljud av cd-kvalitet.

– Det räcker för att öppna en annan värld!

För några år sedan gjorde hon en remix av näktergalens läte för ett samlingsalbum med pausfåglar, något som gav mersmak.

– Kanske blir det ett helt fågelalbum vad det lider…

lyssna själv: http://www.sophierimheden.com

Naturkonst med humor

KULTUR * Natur och humor är gemensamma nämnare för William Wegmans konst. Favoritmodellerna är hans stora fågelhundar, som till synes obesvärat kliver in i människoroller.

Hello Nature är den lagom opretentiösa titeln på amerikanske multikonstnären William Wegmans första stora utställning i Sverige. På Artipelag konkurrerar verken med de stora fönstrens vackra skärgårdsnatur, en effekt som mest är kul. Wegman jobbar mer med blinkningar, referenser och humor än direkt skönhet.

En klangbotten är amerikansk friluftskultur i 50-talstappning. Ibland känner man sig som förflyttad till en gammal pojkbok eller Wes Andersons flippade scoutkomedi Moonrise Kingdom – fast med hundar i huvudrollerna.

Det är hundarna, av tyska fågelhundsrasen weimaraner, som blivit Wegmans speciella signum. I stora fotografier och filmer går de uttrycksfulla stora djuren in i mänskliga roller och kläder. De åker båt, tittar på film eller agerar pojkdetektiver, ”The Hardly Boys”. Det är komiskt och tankeväckande, men med full värdighet. Hundarna gör inget de inte trivs med, understryker Wegman. Egentligen började det med en hund som själv trängde sig in i motiven.

Vid sidan av hundbilderna är utställningen en mix av 40 års skapande i olika tekniker. Naturtemat håller ihop och utvidgas med fantasins hjälp. Till exempel i collagen där konstnären tagit gamla vykort och låtit landskapen i dem växa ut och förenas i målad form. Gränserna är flytande, både mellan verklighet och fantasi och mellan människa och natur.

Böcker

Silent Landscape

Foto/lyrik Jan Töve, Nya vyer.

Naturfotografen och lyrikern Jan Töves landskap är sällan de självklart vackra. Ändå har de en avskalad kraft som är oerhört stark. I förra boken, Riverside Viskan, trängde det sociala landskapet in i naturlandskapet. Spänningen laddade bilderna. Nya Silent Landscape fortsätter berättelsen om människans påverkan. Karga och ursprungliga miljöer möter konforma, människoskapade. ”Det finns en stark koppling mellan dessa yttre landskap och våra inre, mentala” konstaterar landskapsekologen Peter Bergman i en text som ackompanjerar bilderna.

Landskapsdjur

Text Anna Roos, foto Kenneth Johansson, Votum.

Från Närkes söta hasselmus till Värmlands omdebatterade varg. För 25 år sedan röstade alla Sveriges landskap fram sina egna symboldjur. Nu har forskaren och författaren Anna Roos och fotografen Kenneth Johansson rest Sverige runt för att pejla dagsläget för landskapsdjuren ute i landskapen. Det har blivit en vacker och informativ bok som skildrarförändringen i vår natur. Trots skövlingar i gammelskog, ensartat jordbrukslandskap och igenväxande ängsmarker finns mycket positivt att berätta om. Vem trodde till exempel på vargens återkomst 1988?

Väglöst, Nytt magasin om naturvänligt friluftsliv.

Det kan knappast ha undgått någon intresserad att modernt friluftsliv och hållbarhet inte nödvändigtvis går hand i hand. Några som tagit problemet på allvar är redaktionsgruppen bakom nystartade tidskriften Väglöst – på färd mot en bättre värld. Här samsas samhällskritik med intervjuer och upplevelsetexter om färder ute i landskapet på naturens egna villkor. Idealet är det enkla friluftslivet, inte extrema upplevelser eller prylhysteri. Två nummer om året planeras och tidningen kan bland annat beställas via den öppna facebookgruppenVäglöst.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.