En räkning – ett pris
Sverige övertygar inte när det gäller ambitionen att spara energi. Regeringen måste anstränga sig för att hitta stimulanser som verkligen får fart på sparviljan istället för att trixa med siffror.
Regeringens ambitioner om att effektivisera användningen av energin verkar nästan gå ut på att luras. Medan man inom eu enats om ett energieffektiviseringsmål på minst 20 procent från 2005 till 2020 så kommer den totala energiförbrukningen i Sverige istället att öka. Dessutom har regeringen infört ett helt eget sätt att mäta. Man kopplar effektiviseringsmålet till BNP. På detta sätt kan målet nås om bara BNP ökar, utan nya åtgärder för verklig effektivisering.
Nu när ekonomin åter tar fart måste regeringen visa mer handlingskraft. Naturskyddsföreningen har tagit fram en handfull förslag som skulle få kurvorna att peka åt rätt håll: Nedåt, inte uppåt såsom nu är fallet.
Låt oss här lyfta fram två förslag:
– En räkning – ett pris
– Förstärkt rot-avdrag för effektiviseringar
Dessa förslag skulle minska krånglet och få frågan att bli mindre expertbetonad. I dag är energiutmaningen främst något för ingenjörer och engagerade miljövänner. Men energifrågorna måste ut brett. Vi måste börja prata energi i alla sammanhang.
Ytterst handlar det om klimatförändringarna och andra miljöproblem som följer med energianvändningen. Sverige har en ledarroll att spela i den globala klimatpolitiken. Vårt utgångsläge är gott, men vi kan inte fortsätta att lättsinnigt slarva med vår förbrukning.
På 90-talet talades det om konkurrens på elmarknaden som skulle ge både lägre priser och miljöhänsyn. Stora förhoppningar knöts till uppdelning av elbolagen i nätbolag och elleverantörer. I dag framstår det krångel som konsumenterna drabbas av som ett stort misslyckande.
Förr hade konsumenten en räkning som var svår att förstå, i dag är det två som är svåra att förstå. Räkningarna kommer dessutom vid olika tidpunkter och är uppbyggda på olika sätt. Det är ofta mycket svårt att se vad en kilowattimme el verkligen kostar. Prissignalen mellan konsument och producent är störd, förvirringen avsevärd.
Misstron mot elbolagen, särskilt de stora, är utbredd. Förklaringen är till stor del att elbolagen gör väldiga vinster samtidigt som de bombarderar konsumenterna med elräkningar som är näst intill obegripliga. Systemet med två räkningar betyder också att den som är duktig på att hålla igen elförbrukningen, eller kanske till och med har noll förbrukning ändå får betala full nätavgift. Så är det för åtskilliga fritidshusägare som har elen helt avstängd på vintern men ändå måste betala tunga nätavgifter.
Tänk om du skulle ställa av bilen under vintern och ändå få hem en faktura från ditt bensinbolag varje månad för att bolagen har ansvar för tankar och ledningar i sina anläggningar!
Bättre då med raka rör. En räkning – ett pris! Först när räkningen för produktion och distribution slås samman kan vi få transparens och riktig valfrihet. Det är dags för en reform, Maud Olofsson!
Trots stora informationssatsningar saknar de flesta hus effektiva lösningar för uppvärmning, varmvatten och isolering. Dagens rot-avdrag är populärt, men en ännu bättre effekt skulle nås om just energieffektivisering fick extra stöd. I England används en modell som bygger på att man betalar med de besparingar som görs, »pay as you save«. En annan lösning skulle kunna vara att införa en enkel modell med avdrag för halva totalkostnaden för effektiviseringen, inte bara för arbetskostnaden.
Ett förstärkt klimat-rot skulle sänka statens intäkter men samtidigt få fart på åtgärderna, skapa fler jobb och ge vinster för samhället också i form av minskade miljöskador. Och pengar finns för finansiering. Titta bara på Vattenfalls vinster!
Det krävs lockande morötter för att människor i allmänhet ska tända till och vilja bli sparsamma. Det krävs också ett elpris som leder rätt, ett sådant är högre, inte lägre än dagens.
Effektivisering är de klokaste och mest lönsamma åtgärder man kan göra. För att undvika beroende av farlig kärnkraft och klimathotande fossil energi måste Sverige forma en politik som på allvar stimulerar effektivisering, istället för att presentera räknemodeller som mest döljer en ökning av användningen.
Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.
