Forskarna Jörgen Larsson och Jonas Nässén från Chalmers och Sandro Scocco, välkänd ekonom från tanke­smedjan Global utmaning och Wisco Analys, gav några svar under ett seminarium med deltagare från Naturskyddsföreningens Klimatnätverk.

Livskvalitet tycks glädjande nog ha en svag koppling till ekonomisk tillväxt och hög miljöbelastning. Lyckligast är vi när vi ägnar oss åt sådant som ger låg belastning på miljön, som att prata, träna och älska. Minst lyckliga tycks vi vara när vi pendlar till jobbet och använder apparater, aktiviteter som ger mer koldioxidutsläpp.

Vi har, på gott och ont, ganska lätt för att vänja oss vid standard eller beteenden, men enligt Chalmersforskarna är emellertid tidsförluster genom långa arbetsresor och arbetslöshet exempel på sådant som vi har svårt att vänja oss vid.

Det finns en oenighet om förkortad arbetstid kan minska arbetslösheten, men en procents kortare arbetstid ger 0,8-0,9 procent lägre utsläpp av koldioxid. Kortare arbetstid minskar dessutom tidspressen, ger mer fritid och mer tid att umgås.

Sandro Scocco påpekade att två länder sticker ut genom att inte ha minskat arbetstiden sedan 1980: USA och – Sverige! Minskad arbetstid och mer ledighet var tidigare viktiga delar av välfärdsutbyggnaden. Nu tycks dagens system vara »av Gud givet« som någon uttryckte det.

Sandro Scoccos ansåg att dagens klimatpolitik utgår från en felaktig bild av hur världen ser ut. Det finns inga »vi och dom« när det gäller var insatser måste göras, inte heller någon genväg via fattiga länder. Tekniken är global. De rika länderna måste fortsätta att utveckla energieffektiv teknik. Energisektorn och transporterna är nyckelområden.

Handeln med utsläppsrätter, menade Scocco, bygger på en felaktig ekonomisk analys. Systemet kan bara fungera om utsläppen har reellt samma värde i alla länder. Så är det inte. Scocco ansåg att de nödvändiga förändringarna bara är möjliga genom politiska beslut och statlig styrning. Varken marknad eller enskilda människors insatser kan leda tillräckligt långt. För att nå en nollvision behövs dessutom massiva investeringar

i utveckling av effektivare teknik.

Sammantaget gav Sandro Scocco en ganska pessimistisk bild av vad som är möjligt, men Naturskyddsföreningens Svante Axelsson avrundade med att konstatera att dagens stora brister i systemen, som förlusterna vid energi­produktionen, öppnar många möjligheter utan omvälvande förändringar.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.