EU vill se klimatsnålare biobränslen
TRAFIK * EU har som målsättning att allt bilbränsle ska ha tio procents inblandning av biobränslen före 2020. Men för att det ska bli någon meningsfull klimateffektivitet behövs en kontroll av vilka grödor som används och hur de produceras.
Enligt EU-kommissionens förslag till nytt drivmedelsdirektiv ska oljebolagen från och med 2011 minska de samlade utsläppen av fossil koldioxid med en procent om året, både från produktion och användning av drivmedel (?from well-to-wheel?). Innan 2020 innebär det en minskning av tio procent. En liknande lösning håller på att genomföras i Kalifornien.
? Det är ett bra sätt att verkligen säkra att den samlade klimatpåverkan från produktion och användning av alla typer av drivmedel begränsas, säger Magnus Nilsson, trafikhandläggare på Naturskyddsföreningens kansli. Det kan också bidra till att klimatnyttan hos de biodrivmedel som fasas in i systemet blir tydlig.
Ny forskning visar att klimat¬effektiviteten hos biobränslena är låg. För rapsolja, det vanligaste biobränslet som blandas i europeisk diesel, är lustgasutsläppen från odlingarna fyra till sex gånger större än den besparing som sker när bränslet sedan används.
För palmolja, som också används för inblandning i diesel, finns starka farhågor att mängden koldioxid som regnskogen kunde binda innan den avverkades för att ge plats år plantager, vida överstiger koldioxidbesparingen från palmoljan.
Kvävekrävande energigrödor från jordbruket har generellt dåliga värden på grund av lustgasutsläppen från odlingen samtidigt som skogsbränslen från torvmarker och utdikade våtmarker har dåliga värden på grund av de stora växthusgas¬utsläppen när torven bryts ned.
Förhoppningarna knyts nu till andra generationens biobränsle, exempelvis biodiesel framställd av förgasad svartlut från massaindustrin. Men det är inte hela lösningen. Tillgången på biobränslen är begränsad och kan svårligen räcka till att driva hela dagens bilpark.
Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.