JORDBRUK * EU-kommissionen har lagt fram sitt förslag till reform av den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2013. Frågan är hur de 400 miljarder kronor om året som jordbruksstöden kostar ska användas.

De kritiserade inkomststöden föreslås bli kvar, om än i något förenklad och grönare form. Upp­draget för landsbygdsprogrammet, jordbrukspolitikens andra ben, ändras, med större inriktning på konkurrens och lönsamhetsfrågor.

– Sveriges program har hittills varit ganska miljöinriktat och fortsätter förhoppningsvis att vara det, säger Gun Rudquist, jordbrukschef på Naturskyddsföreningens kansli. Men frågan är om Sveriges del av EU-kakan blir lika stor och om regeringen kommer att skjuta till tillräckligt med svenska pengar.

Tre fjärdedelar av alla jordbruksstöd är direkta inkomst- och marknadsstöd till lantbrukarna. Stöden har varit ganska olika i nya och gamla medlemsländer, samt även skilt sig åt inom länder. Kommissionen föreslår en viss utjämning av nivåerna mellan länderna men orättvisorna kommer att kvarstå.

Nytt är obligatoriska krav på vissa grundläggande miljöåtgärder för att få ut inkomststödet. Beten får inte plöjas upp, bonden måste ha minst tre olika grödor i odling och minst sju procent av åkerarealen måste sättas av som ”ekologiska fokus­områden”.

– Det kan bli en miljövinst i många europeiska länder där åkrarna nu ligger kant i kant, utan buffertzoner, dikesrenar eller åkerholmar, säger Gun Rudquist, men ersätter inte att större del av budgeten borde gå till att verkligen ersätta natur- och kulturvärden, djurvälfärd och andra samhällsmål.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.