VAD ÄR MENINGEN med livet? Vad innebär det att vara människa? En nyfikenhet på livet och ett öppet sinne för vår omvärld är egenskaper som lyfts fram i inledningstexten till den stora fotoboken Mellan vingspetsarna (Norstedts förlag) med foton av Brutus Östling och texter av Magnus Ullman. Boken ger med koncentrerade bildtexter omfattande kunskap om mängder av märkliga samband och gåtfulla frågor ur fåglarnas liv. De speglar en del av förklaringen till att vi människor så ofta fascineras av fåglar och att många av oss har utvecklat en sorts kärleksrelation till de vingprydda varelserna, utan vars närvaro livet vore ödsligare. Att filosofera över koncentrerade faktatexter till vackra, färgstarka och detaljrika fågelbilder kan faktiskt ge en fördjupad livskänsla. Den riktigt beläste ornitologen kan nog det mesta redan, men jag tror att boken kan ge mycket till vetgiriga vardagsskådare. För en gångs skull tycker jag att det finns en balans i omfånget mellan bilder och de korta texterna. Så ska ett praktverk fungera. Titta på en eller några få bilder, läs och försjunk.

Kurt Månsson har i en bok i bekvämt format Naturligt vis (Litteraturhuset) samlat små korta texter som också med naturbetraktelser och utflykter väcker och prövar livsfrågor. I några stycken blir tonfallet lite övertydligt. Sista meningen kunde ha strukits. Som läsare vill man gärna dra egna filosofiska slutsatser. Men naturskildringarna är levande och varma och de korta kapitlen lättillgängliga.

DET FINNS EN FILM som heter Livet är en schlager. Att flirta med populärkultur är emellertid sällsynt när lärda män skriver böcker. Dock får Anita Lindblom en blinkning i titeln på Roland Poirier Martinssons bok Sånt är livet. Såväl fågelskådande som schlagertexter rör i grunden samma känslor och livsfrågor, hur långsökt det än kan låta. För den som vill filosofera kring livets uppkomst på ett lärt och stundtals rätt komplicerat sätt är denna välskrivna bok en guldgruva. Undertiteln ”Om vetenskapens sökande efter livets början” innebär gestaltande texter om vetenskapshistoria och hur olika teorier om livet uppstår och prövas. Här vågar författaren också beröra det oerhört obegripliga hur livet på jorden kunnat uppstå med sådan precision. En ytterst minimal ändring i balansen mellan materia och antimateria, eller halter av grundämnen skulle stjälpa hela skapelsen. För även under de mest avancerade vetenskapliga experimenten och slutsatserna så anas ändå

denna ”Demiurg”, eller, om man så vill, ”Skapare”. Denna bok i kombination med stora delar av boken Världens miljöhistoria av J Donald Hughes (SNS förlag) ger mycket kunskap inte bara om livet på jorden, utan om hur vi människor på olika sätt hanterar vår kunskap. Världens miljöhistoria är stundtals lite seg att läsa, men kapitlen med konkreta exempel från miljöer

där författaren själv varit på plats tillsammans med idéernas historia är mycket läsvärda. Lägg därtill den behändiga antologin Världens eko om miljö- och utvecklingsfrågor (Atlas) redaktör Suzanne Påhlman, så gör det ingenting om hösten blir lång och mörk. Roligt att en annorlunda fritänkare som Bengt Nerman får avsluta boken och bland annat ge perspektiv på hur medier kan förmedla och förvanska bilden av verkligheten.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.