1. Vädret har väl alltid förändrats, vissa år är ju varma, andra jättekalla?

Väder och klimat är inte samma sak. Kal­l­are väder i vissa områden kan samtidigt betyda en varmare medeltemperatur på jorden. Om havsisen vid polerna smälter, förändras havets strömmar. Det kan ­betyda att vädret hos oss blir kallare, även om jordens klimat blir varmare.

2. Det är väl inte så konstigt att ­klimatet varierar, istider har ­kommit och gått?

Ja, men hastigheten på förändringen är mycket snabbare i dag. Efter den senaste istiden, för cirka 10 000 år sedan, steg temperaturen med 0,1 grad på hundra år. Det tog ungefär fem tusen år innan temperaturen ökade med 4–5 grader. De senaste femtio åren har jordens medeltemperatur stigit med 0,8 grader!

3. Under medeltiden kunde man odla druvor här och på 1600-talet kom lilla istiden, så det finns väl andra orsaker än koldioxidutsläpp som förändrar klimatet?

Jordens temperatur har påverkats av många olika saker. Kontinentalplattor har rört sig, havsströmmar ändrats och jordaxelns lutning och omloppsbanan runt solen har varierat. Men en rad vetenskapliga rekonstruktioner av klimatförändringarna under de senaste tusen åren visar att varken ”lilla istiden” eller medeltidens värmeperiod var så dramatiska som det som sker i dag.

4. Är det inte solfläckar och andra saker som sker på solen som påverkar klimatet?

Solens strålning varierar både i cykler och med olika aktiviteter på solytan. De är svåra att väga in, även i komplicerade vetenskapliga modeller. Vore det i första hand händelser på solen som orsakar klimatförändringen, borde förändringen märkas hela vägen upp till solen. Så är det inte. Ju högre upp från jorden, desto kall­are blir det upp till atmosfärens översta skikt, stratosfären, där ozonlagret finns. Sedan blir det varmare ju närmare solen man kommer. Nu visar aktuella mätningar, att temperaturen där i stället tycks bli lägre. Många hänvisar till att den ökade temperaturen hänger ihop med solens aktiviteter. Men det finns inga mätningar som visar ett sådant klart samband. Temperaturen har fortsatt stiga fast solaktiviteten varit låg. 

5. Kan man lita på klimatforskarna? Massmedia har visat att de redovisat resultat som varit fel.

Det har funnits misstag i de rapporter som tas fram av IPCC, de mer än 800 forskare som på uppdrag av FN:s miljöprogram ger politikerna underlag. Det är inte så konstigt, eftersom materialet från hela världen är gigantiskt. Därför har andra forskare noga granskat 1 372 klimatforskare och deras forskning. Resultatet publicerades 2010 i PNAS, (Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America). Slutsatsen blev att 97–98 procent av de mest ansedda klimatforskarna står bakom IPCCs alarmerande huvud­budskap om hur människan påverkar jordens klimat.

Ingen kan veta allt säkert om framtiden, men risken är för stor. Låt försiktighetsprincipen gå före tvivlet. 

Källa: Den stora förnekelsen, Anders Wijkman& Johan Rockström, Medströms förlag

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.