Fem frågor om stad och land
DILEMMAT * För den som vill leva hållbart finns mycket att vinna på att bo tätt ihop med andra i en stad. Samtidigt längtar många miljövänner till naturen och vill leva nära och i samklang med den. Var är det mest hållbart att bo?
1. Hur hållbart är stadslivet?
Det finns klara miljövinster av att många människor bor tätt ihop, särskilt i ett stort och kallt land som Sverige. I städer är det fler som delar väggar, golv och tak med sina grannar och bor på mindre yta. Dessutom är många hus anslutna till fjärrvärme. Invånarna kan också dela på kollektivtrafik, godstransporter, vatten- och avfallshantering. Eftersom bilåkning och husuppvärmning står för en stor del av hushållens klimatpåverkan, finns goda möjligheter att leva hållbart som stadsbo.
2. Har stadsbor mindre klimatpåverkan?
Nej, inte utan vidare. För ju mer pengar vi har och ju närmare till ett stort utbud av kläder, mat och prylar, desto mer tenderar vi att konsumera. Boende i rika Stockholms-kommuner har högre utsläpp av växthusgaser än rikssnittet, vilket beror på indirekta utsläpp av hög konsumtion.
Många av Norrlands glesbygdskommuner ligger också högt över snittet, på grund av mycket bilkörning och uppvärmning av hemmen.
Lägst utsläpp har en rad kommuner i Östergötland och Mälardalen, väster och sydväst om Storstockholm. Förmodligen för att människor där kan resa kollektivt samtidigt som konsumtionen inte är så hög, relativt sett.
3. Finns det några hållbarhetsargument som talar för landet?
Ja, där finns större möjlighet att producera sin egen mat och att aktivt bidra till att uppfylla en del av miljömålen. Till exempel kan man hålla betesdjur och slå ängar, vilket ger biologisk mångfald, eller sätta upp en vindsnurra för att öka andelen förnyelsebar energi och därmed minska klimatpåverkan.
4. Så vad är slutsatsen?
Det är varken hållbart att alla bor i städer eller att alla bor på landet. Staden behöver landsbygden för livsmedel, energi, råvaror, rekreation och upplevelser (svenska städer är dessutom beroende av utländsk landsbygd eftersom vi importerar hälften av vår mat), och landsbygden behöver staden som ekonomisk motor och som centrum för service, sjukvård, idéutbyte och förnyelse. Ett hållbart samhälle behöver hållbara städer omgivna av en hållbar landsbygd.
Vår egen livsstil är avgörande, oavsett var vi bor. Det viktigaste är hur mycket och vilken bil vi åker, hur (och till vilken temperatur) vi värmer vårt hem, hur mycket el vi använder, hur mycket kött vi äter, hur mycket vi flyger och hur mycket vi shoppar. Både stads- och landsbygdsbor i Sverige behöver använda mycket mindre resurser för att det ska vara hållbart. Om alla på jorden levde som vi skulle det behövas resurser motsvarande drygt tre jordklot.
5. Hur ser framtiden ut?
Urbaniseringen fortsätter i snabb takt världen över. I Sverige förväntas storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö snart ha mer än hälften av landets befolkning. Samtidigt finns en trend mot att försöka skapa ”lantliv” inne i storstaden. Den nya gröna vågen av ”rurbanister” vill ha närheten till andra människor och storstadens utbud av kultur, utbildning, arbetsplatser och service, men samtidigt skapa en bykänsla, med gemensam innerstadsodling och genom att dela på resurser som till exempel friluftsprylar, maskiner, verkstad och andra utrymmen, med mer eller mindre kollektiva lösningar. Men städerna kan aldrig bli självförsörjande – de är beroende av att det finns människor även på landsbygden.
KÄLLOR: Sakkunniga och rapporter från Jordbruksverket, Naturvårdsverket och Stockholm Environment Institute.
Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.