I VÅR FISKLISTA HITTAR du inte all fisk. Det är en enkel snabbguide där vi valt ut fisk som är okej att äta och fisk som du absolut bör undvika. Under rubriken »Fina fisken« hittar du fisksorter som fiskas på ett sätt som är skonsamt mot havet och kommer från fiskbestånd som är i balans. Abborre, gädda, gös och strömming är oftast okej att äta ur ett miljöperspektiv, men har plockats bort eftersom de kan innehålla höga halter av miljöföroreningar. Under rubriken »Avstå från« pekar vi ut fisk och skaldjur som är riktigt illa ute, eller där fisket ställer till stora problem för miljön.

Krav och MSC alltid okej

Känns det knepigt att hålla ordning på alla firrar? Välj fisk märkt med Krav eller MSC så vet du att du får schysst fisk. Båda symbolerna betyder att fisken kommer från livskraftiga bestånd. Här finns också krav på att redskapen inte tar upp fiskar av fel storlek som annars slängs tillbaka i havet döende. Genom att välja miljömärkt är du med och skapar en större efterfrågan på miljösmarta varor och påverkar utbudet i din butik.

Lax är lyx

Lax har blivit vardagsmat för många. Men odlad lax föds upp på fiskmjöl som bidrar till att haven i andra delar av världen töms på liv. För varje kilo odlad lax krävs mellan två och fem kilo annan fisk. Odlad lax är helt enkelt billig i butiken därför att någon annan redan har betalat det verkliga priset. Låt laxen vara den lyxmat den är. Och välj Kravmärkt lax när du väl vill unna dig en bit.

Torsken har hämtat sig

Du kanske minns att det var illa ställt med torsken i Östersjön för en tid sedan? Tack vare medvetna kunder och ansvarsfulla politiker och fiskare ser det numera lovande ut för torsken. Mycket av den torsk vi köper i Sverige kommer från Barents hav. Där anses bestånden klara det fiske som sker idag. Allra bäst är att välja torsk som är märkt med Krav eller MSC.

Jätteräkor nästan overkligt dåliga

Tigerräkor, scampi, jätteräkor och gambas är olika namn på en och samma räka som har ett riktigt otäckt förflutet. Det är denna räka du kan få på din sushitallrik eller i din thaiwok. Jätteräkorna kommer från Sydostasien där de odlats i stora bassänger. För att göra plats för bassängerna skövlas livsviktig mangroveskog. Fiskar och andra skaldjur som lever i skogen försvinner eller dör. I bassängerna frodas bakterier och sjukdomar. Räkorna får rutinmässigt antibiotika och stora mängder giftiga kemikalier används.

Hur bra är odlad fisk?

Ute i världen är fiskodling en jättebransch. I Sverige är den än så länge liten. Men de senaste tre, fyra åren har näringen växt snabbt och kanske står fiskodlingen inför en boom.

Den politiska viljan att öka odlingen från svenska politiker och EU är också stor. Utvecklingsmöjligheterna anses vara störst i norrländska kraftverksmagasin. De passar för odling av röding och regnbåge. I Sverige odlas också fiskarter som gös, abborre, sik och tillapia. Stora förhoppningar knyts också till odling av musslor på västkusten.

Förhoppningen att vattenbruk ska lösa en del av världens hungerproblem är utbredd. Men odlingarna måste skötas med stor kunskap för att hålla för miljökrav. Att fiska havet rent på småfisk som sedan ges som foder för odlad fisk är inte ekologiskt hållbart.

Ett vanligt problem med fiskodlingar är att de ger övergödningseffekter. På många håll används också antibiotika och miljögifter mot parasiter som i sin tur påverkar miljön. 

Det finns fiskodlingar där både miljö och fisk stressas på alarmerande sätt. Mest omskrivna är problemen för fiskarterna pangasius eller tillapia.

Miljömärket »Krav« gäller för en del odlad fisk. En märkning för odlad fisk har introducerats i Sverige. Det heter ASC, Aqua­culture Stewardship Council. Sedan en tid säljs det odlad fisk märkt med ASC i Sverige. Men märkningen är i vissa stycken omstridd. Vad säger Naturskyddsföreningen?

Ordförande Mikael Karlsson:

– Vi anser att det finns en del fiskodlingar som är bra. Till och med mycket bra då de kan förbättra miljösituationen. Det ­gäller till exempel en del musselodling. Det behövs både regelverk och märkning. Men så länge ASC märker jätteräkor kan vi inte entydigt acceptera den märkningen.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.