PLASTSKOR ÄR OFTA BILLIGA, lättskötta och bekväma att använda på stranden, i badhuset eller en dag på stan. När skorna tjänat ut eller när användaren tröttnat på dem, kastas de i soporna.

Men plastskorna innehåller farliga kemikalier som påverkar människors hälsa, djur och natur från tillverkningsprocessen till sophanteringen.

Naturskyddsföreningen har i samarbete med miljöorganisationer i Filippinerna, Indien, Sydafrika, Uganda, Tanzania och Indonesien köpt in 27 par plastskor och funnit att det inte spelar någon roll var tofflorna är köpta. Alla innehåller farliga ämnen, även de som är köpta i Sverige.

SKORNA FINNS I MÅNGA modeller och färger, men en sak har de gemensamt: De är gjorda av plast. Viss plast innehåller mjukgörare i form av ftalater som DBP och DEHP. Tester på djur har visat att bland annat dessa ftalater kan orsaka missbildningar, nedsatt funktion på testiklar och minskad födelsevikt. Ftalater är inte kemiskt bundna till plasten utan avges till omgivningen. Vi människor får i oss dem främst genom inandning, men de kan också tas upp direkt genom huden.

Av de 27 testade skorna innehöll 17 ftalater – ett par, Ipagena glitter, nästan en fjärdedel av sin totalvikt.

– Flera skor innehåller anmärkningsvärt höga halter ftalater, mer än 10 procent av sin totalvikt, säger Frida Hök, kemikaliehandläggare på Naturskyddsföreningen.

Alla skor som testats innehåller också tungmetaller. Bly, kadmium och krom hittades i flera skor. I två skotyper hittades även kvicksilver.

– Mixen av kemikalier i skorna visar att plasten är av låg kvalitet. Vissa tungmetaller används i färger, men de farliga kemikalierna kan också vara rester från återanvänd plast, säger Frida Hök.

När skorna tjänat ut och kastats, finns fortfarande farliga ämnen kvar i soporna. De hamnar antingen i sopförbränningsanläggningar eller på deponi. I Sverige bränns oftast skorna i för­bränningsanläggningar. Vid fullständig kon­trollerad förbränning bryts organiska ämnen ner. Är förbränningen inte fullständig sprids dessa ämnen i miljön. Metaller bryts inte ned, utan hamnar i förbränningsanläggningens textilfilter. Filter från förbränning deponeras, men om de inte hanteras rätt, sprids metallerna i miljön. Om skor inte förbränns utan deponeras direkt, vilket sker i många länder, bryts plasten så småningom ned och ftalater, tennorganiska föreningar och tungmetaller läcker ut i miljön.

EN UNDERSÖKNING som organisationen Rena Kläder gjorde förra året visar att arbetsförhållandena inom skoindustrin i många länder är dåliga. Arbetarna saknar ofta bra skyddsutrustning och information om de hälsoskadliga ämnen som används vid tillverkningen.

– Vi kan inte säga något om förhållandena för arbetarna i de fabriker där de testade skorna tillverkats, säger Frida Hök. Men vi vet nu att vid tillverkningen används många hälsoskadliga ämnen.

– Den analys av skorna som vi gjort visar med stor tydlighet att kemikalielagarna är för svaga. Av allt att döma kommer inte heller EUs nya regelverk REACH att räcka. Det garanterar inte ens att de värsta gifterna förbjuds i vanliga varor. Beslutsprocesserna går för sakta och myndigheterna saknar resurser, säger Naturskyddsföreningens ordförande, Mikael Karlsson.

– Farliga ämnen sprids i samhället och miljön utan att myndigheterna kan göra något åt det. Sverige borde gå före, satsa på ökade resurser till kemikaliemyndigheterna och förbud mot de farligaste ämnena i vardagsprodukter som skor. För enskilda konsumenter är det väldigt svårt att välja produkter när det inte finns någon innehållsdeklaration och kontrollen dessutom är så bristfällig som idag.

– Om en konsument frågar om en produkt innehåller något av de 15 äm­nen som i dagsläget finns uppförda på EUs så kallad kandidatlista har producenten 45 dagar på sig att analysera produkten och ge svar, förklarar Frida Hök.

Frida Hök testade och fick ett felaktigt svar från en svensk producent, Eurosko, som påstod att det inte fanns några farliga ämnen i skon, trots att analysen visade att den reproduktionsstörande ftalaten DBP fanns (nr 18 i tabellen). Skopunkten, däremot, be­kla­gade att varan (nr 19 i tabellen) innehöll farliga ämnen och drog tillbaka produkten. Föredömligt.

I EU finns ingen specifik lagstiftning som reglerar kemikalier i skor. Men produktsäkerhetsdirektivet säger att produkter ska vara säkra för användaren, även om det inte anger exakta halter eller nivåer av ämnen. I EUs miljö­lagstifning REACH finns en så kallad kandidatlista med ämnen som idag inte är förbjudna, men som kommer att tillståndsprövas inom EU. På listan finns DBP, DEHP och BBP, reproduktionsstörande ftalater. Konsumenter har rätt att få veta om en produkt innehåller något av listans ämnen i halter över 0,1 procent. Vid förfrågan har en leverantör 45 dagar på sig att svara konsumenten.

Kadmium får inte användas som ytbehandlingsmedel, stabilisator eller färgämne.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.