Solkräm i soporna

Jag har halvfulla solkrämstuber hemma med utgånget datum. Kan jag slänga dem i hushållssoporna eller hör de hemma någon annanstans?

Sofia Andersson, Örebro

Själva förpackningen kan man lämna på återvinningsplats för plastförpackningar. Renova, västsveriges avfalls- och återvinningsföretag, säger att det bästa ur miljösynpunkt är att slänga solkrämsresterna i de vanliga soporna. På de flesta håll i Sverige går osorterat hushållsavfall till sopförbränning. Förbränning med rening gör att utsläppen minimeras.

EE

Skickliga svalor

Jag har varit på Phuket i Thailand någon månad varje vinter, på ett litet hotell med en liten pool. Där och vid stranden finns det svalor som liknar ladusvalan. Vad jag förstår så övervintrar de där. Var har de sina boplatser på sommaren? Ryska tundran? Jag beundrar deras skickliga flygteknik när de dyker och tar lite vatten i poolen, det blir bara en vattenring.

Kerstin Olsson, Vadstena

Det finns ett par olika svalarter man kan se i Phuket, men troligen är det i detta fall övervintrande ladusvalor, samma art som i avtagande antal häckar i Sverige. De ladusvalor som övervintrar i Thailand kommer från östra Ryssland, Kina och kanske Japan. Dock finns det en annan svala som i högsta grad liknar ladusvalan och som häckar längs Thailands kuster där den är en stannfågel. Den saknar svenskt namn men heter Hirundo tahitica på latin. Det blir till att inhandla en handbok över thailändska fåglar inför nästa resa, Kerstin!

SU

Annons om merinoull

I förra numret av Sveriges Natur, sidan 37, finns en annons från Naturkompaniet om kläder i merinoull. Det sätt på vilket merinofåren flås levande i baken ledde 2008 till bojkott av den råvaran i mycket klädtillverkning och till att en del etiskt tänkande affärskedjor rensade ut dem ur sortimentet. Jag blir bestört över att Naturskyddsföreningens tidning samt Naturkompaniet är så okunniga att man ej tagit konsekvenserna och bojkottar dessa produkter och annonser!

Maria Sjödahl

Sveriges Natur svarar inte för innehållet i annonser, det gör annonsören. Tidningen säger dock nej till annonser för produkter som är uppenbart miljöstörande. Många har reagerat på annonsen om merinoullen. Enligt Naturkompaniets VD Henrik Hoffman säljer företaget enbart merinoullsprodukter från producenter som garanterar att deras varor är helt fria från så kallad mulesing (att skära bort hudveck för att förhindra att flugor lägger ägg där). Mer information finns på Naturkompaniets hemsida www.naturkompaniet.se under rubriken Företaget.

Carl-Axel Fall, Chefredaktör

Fönster i holken

Jag ska snart köpa några nya fågelholkar. Dessa har hemsnickrats och har små fönster! Nu undrar jag om småfåglar i gemen tycker om fönster i fågelholkar? Eller är det oviktigt för dem?

Gunilla i Linköping

Jag tror att fåglar uppskattar det mest naturlika. Är holken helt ny kan man smörja in den med lera för att den ska få ett slags naturlig patina. Men i trakter med bostadsbrist, det vill säga ont om ihåliga träd, duger nog det mesta. Fönster tror jag inte tillför något bra för fågeln, det är mer en idé som kan vara tilltalande för det mänskliga ögat.

II

Riskfyllt att lagra koldioxid

I förra numret skrev SN om CCS, Carbon Capture and Storage (koldioxidinfångning och lagring). Vattenfall och andra kolkraft­bolag liksom oljebolag är nu skickliga att skilja ifrån koldioxid. Genom kylning och komprimering blir den flytande och kan pumpas ner i jordskorpan.

Vattenfalls chef Lars G Josefsson fick i höstas på ett möte i Atlanta, USA så gott som hela Västvärldens elproducenters intresseorganisationer med på en överenskommelse att minska sina utsläpp med 60 – 80 procent till år 2050.

Alla är nog beredda att applådera framgången med CC. Desto mer kontroversiell är S, lagringen, av följande skäl.

Ingen kan garantera att dessa stora mängder flytande koldioxid under högt tryck stannar där de placeras under jord eller hav. Läckage över stora ytor är mycket svårt, för att inte säga omöjligt att mäta. Läckage innebär att enorma kostnader är bortkastade till ingen nytta. Risk för våldsamt ”uppkok” av stora mängder koldioxid, som ligger under högt tryck, kan inte uteslutas i en jordskorpa som rör sig. Nästan samtidigt som Lars G Josefsson före jul gav information om CCS till all världens klimatdelegater, som var samlade i polska Poznan, inträffade jordskalvet i Skåne inte långt från tilltänkta lagringsplatser i Polen, Tyskland och Danmark.

En otäck olycka inträffade 1986 i Kamerun. Naturligt bildad koldioxid vräkte upp från botten av sjön Nyos. När det väldiga molnet av huvudsakligen koldioxid och vattenånga skingrats låg 1700 människor och all deras boskap samt vilda djur döda. I koncentrerad form är den livsnödvändiga koldioxiden en smygande och dödlig gas – luktfri och osynlig.

Nobelpristagaren i kemi 1994 George Olah talade om möjligheten att recirkulera koldioxid industriellt redan i sin nobelföreläsning. Genom fotosyntesen återskapar naturen kolhydrat av koldioxid, vatten och solenergi. Genom metanolsyntesen kan vi på motsvarande sätt av koldioxid, vatten och fossilfri energi återskapa syntetiska drivmedel och oumbärliga kolväten.

Olah och hans team har ända sedan dess arbetat hårt med denna utmaning. Decembernumret 2008 av Journal of Organic Chemistry är ett specialnummer helt ägnat Olahs arbete.

Hög tid att CCR (R som Recycling) kommer med i debatten!

Jan-Gerhard Hemming

Kvicksilver i lampan

Hur kan ni rekommendera lågenergilampor när de innehåller kvicksilver? Om exempelvis en sådan lampa går sönder säger Kemikalieinspektionen att man skall vädra och lämna rummet i 30 minuter och inte dammsuga. Varför ger ni inte oss ”vanliga” människor lite vetenskapliga fakta så att man kan göra en egen bedömning?

Hilda Rognäs, Lödöse

Anledningen till att vi rekommenderar lågenergilampor är att de sparar cirka 80 procent el om man jämför med en glödlampa. Elproduktion innebär också ofta kvicksilverutsläpp och andra utsläpp som inte är bra för miljön. Det finns lågenergilampor där globen är tillverkad av plast och därför inte går sönder så lätt. Det finns också lysrör med ett extra plaströr för kvicksilvret om lampan skulle gå sönder. Det är viktigt att samla in både lysrör och lågenergilampor för att kvicksilvret ska bli omhändertaget på rätt sätt.

EE

Vårdar får verkligen?

Är fåren verkligen goda landskapsvårdare? Jag bor nära Göta Kanal och längs denna går numera får och betar. Jag cyklar ofta där, och före fårens tid möttes man sommartid av en härlig blomsterprakt. Nu efter några års fårbetande finns det bara nässlor kvar.

Berit Flyckt, Borensberg

Utan hjälp av mulen och klöven växer landskapet igen med buskar och träd, men om blomsterprakten minskar som du beskriver så är det något i hävden som är fel. Fåren påverkar vegetationen genom att beta, trampa och genom sin urin och spillning. Ska man bevara värdefull örtflora får inte alltför många djur vistas på för små ytor. Där får trampat och gödslat växer gärna brännässlor. Fåren äter nässlor tidigt på säsongen (skott) samt på eftersäsongen (torkade plantor). Vill du lära dig mer om hur man håller landskapet öppet och blomrikt föreslår jag att du kontaktar din lokala naturskyddsförening. Jag rekommenderar också ett besök på ”ängens dag” som arrangeras lokalt varje sommar, den första lördagen i augusti.

Mer information om Ängens dag och lokala slåttergillen finns på vår hemsida, www.naturskyddsföreningen.se.

II

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.