”VI I NATURskyddsföreningen är samtidigt utmanare och pragmatiker, sade Mikael Karlsson i sitt inledningstal. Föreningen kännetecknas av en kombination mellan visioner och praktisk politik. Vi är nyfikna vägkröksmänniskor som alltid vill se vad som finns runt hörnet. Det finns många bilder, men bara en förening. Vi ska hålla ihop.”

Valberedningen hade inte föreslagit Mikael Karlsson, med åtta år på posten, för omval som ordförande. De ville i stället ha en till stora delar ny styrelse med Karin Åström som ord­förande.

Stämman föregicks av en animerad debatt i föreningens elektroniska diskussionsforum och via brev till kretsarna. Samtidigt spreds en lokal smutskastningskampanj mot Karin Åström ut över landet, vilket laddade stämningen inför ordförandevalet. Tio länsförbund skickade ut ett eget förslag till styrelse, där Mikael satt kvar som ordförande men Karin ingick som ledamot.

Skälet till att man inte ville se Mikael omvald angavs vara intern kritik om toppstyrning, enmansvälde och ovilja att lyssna på folkrörelsen. Men valberedningen konkretiserade inte kritiken, med hänvisning till sin tystnadsplikt.

Debatten kom därför att handla om mycket annat än ordförandekandidaternas förtjänster och brister. Många ombud uttalade dock sitt stöd för omval av Mikael Karlsson.

– Vi har stort förtroende för vad Mikael säger och anser att han gör en stor insats för miljön, sa bland andra Karin Ekeborg från Varbergskretsen.

– Talet om toppstyrning stämmer inte med vad vi har sett på den här stämman, styrelsen har varit väldigt positiv till motionärernas och utskottens förslag, en kompromissvillig och lyssnande styrelse, sa Kerstin Erikson från Naturskyddsföreningen i Karl­stad.

– Min krets har beslutat att stödja Mikael. Men vi har hört kritik som vi vill att du, Mikael, lyssnar på. Ord­föranden är inte den enda person som är viktig i en förening, sa Anne Sonntag från Krokom.

Men det framfördes också kritik.

– Jag har träffat på många människor som är besvikna för att man inte får hjälp och inte lyssnas på, inte tas på allvar, sa Kasplina Berggren från Naturskyddsföreningen i Herrljunga.

– Mikael har gjort ett bra jobb, men när man har suttit så länge knyts makten närmare personen än rollen. Valberedningen har också gjort ett bra jobb. Det är dags för en ny ordförande och jag är glad att vi har en kvinnlig kandidat, sa Lars Andersson från länsförbundet i Norrbotten.

VALET FÖRRÄTTADES inte förrän under söndagen, varför spänningen kring styrelse­valet fanns i bakgrunden under större delen av stämman.

– Många här i salen söker efter trygghet. Och jag förstår er, men efter hand har jag förstått att tryggheten inte finns i det bestående utan i förändring och jag kan försäkra er att vi skulle få en oerhörd trygghet med Karin Åström som ordförande, pläderade Urpo Taskinen från valberedningen innan omröstningen.

Efter sluten omröstning omvaldes Mikael Karlsson med närmare två tredjedelar av ombudens röster bakom sig. Han vädjade då till Karin Åström att ställa upp i den nya styrelsen. Hon accepterade detta och blev invald tillsammans med stora delar av valberedningens styrelseförslag (se ruta sid 69).

Men stämman handlade om mycket annat. 91 motioner behandlades, ett rekord. I ovanligt många fall hade styrelsen yrkat på bifall till motionärernas förslag eller lyft in idéer från motionerna i förslaget till nya verksamhetsriktlinjer.

PÅ LÖRDAGEN ägnades mycket tid åt förhandlingar i utskott. Ombuden fick då möjlighet att i detalj diskutera propositioner och motioner. Utskotten presenterade sedan i plenum förslag till beslut som ofta innebar förbättringar och förtydliganden av styrelsens förslag och som styrelsen accepterade. Men ibland flyttade också utskotten fram föreningens positioner i olika sakfrågor.

Stämman beslutade bland annat att föreningen ska lämna skogscertifieringen FSC och att föreningens ska verka för att Vattenfalls kolkraftverk ute i Europa avvecklas till 2020. Ett antal av föreningens policies ska också revideras framöver

i breda rådslagsprocesser med kretsarna och styrelsen ska knyta till sig arbetsgrupper av engagerade medlemmar.

Stämman skärpte även föreningens klimatmål. Nu kräver Naturskyddsföreningen en årlig procentuell minskning av utsläppen av växthusgaser

i Europa och Sverige, med sikte på att utsläppen är nära noll senast år 2030. Det innebär cirka tio procents minskning om året, ett tufft krav med tanke på att de första tio procenten tagit 20 år att bli av med.

– Nollutsläpp till 2030 är det senast möjliga om vi enligt vetenskapens senaste rön ska ha chans att klara två­gradersmålet, sa Tomas Björnsson från klimatnätverket.

Några förslag som inte vann gehör på stämman var bland annat krav på att föreningens ska verka för stopp för kommersiell odling av GMO och en mer restriktiv linje för samarbeten med företag.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.