När den svenska FSC-standarden för skogscertifiering kom 1998 var förhoppningen stor inom Naturskyddsföreningen att genom förhandlingar skulle förmå skogsbolagen till ett mer hållbart skogsbruk.

Men åren gick och det mesta tycktes förbli som förr i skogen, bortsett från att avverkningar inom nästan halva Sveriges skogsareal nu kunde marknadsföras med FSC:s eftertraktade logotyp. De krav som fanns i FSC-standarden var naturligtvis en kompromiss, men reglerna föreskrev att de svagheter som fanns skulle slipas bort med tiden. Standarden skulle revideras vart femte år. Men det är först i år som den första reviderade standarden har kunna presenteras, utan några avgörande förbättringar för naturvården.

– FSC var från början en god tanke om hur olika parter skulle kunna enas om rimliga regler för skogsbruket. Under senare tid har vi tvingats se hur systemet spårat ur alltmer med brister i både regler, efterlevnad och sanktionssystem, säger Mikael Karlsson, ordförande i Naturskyddsföreningen.

De stickprovskontroller av FSC-certifierade hyggen som gjorts av föreningens skogsnätverk visar på stora brister. Skogsbolagen fortsätter att kalhugga skogar med höga naturvärden och bryter gång på gång mot de regler om naturhänsyn som anges i standarden. Inget av de klagomål som bland andra Naturskyddsföreningen lämnats in till certifierarna har resulterat i ett indraget certifikat.

– Nu arbetar vi tillsammans med internationella miljöorganisationer för att påverka FSC på global nivå. Det är ingen lätt uppgift, men vi upplever ändå att man lyssnar bättre där än vad Svenska FSC gjort. Vi kvarstår därför som medlemmar i den internationella organisationen. Samtidigt intensifierar vi arbetet för en bättre skogslagstiftning i Sverige, säger Jonas Rudberg, skogshandläggare vid Naturskydds­föreningens kansli.

Ett antal medlemmar i Naturskyddsföreningen motionerade till årets riksstämma om att föreningen skulle lämna Svenska FSC. Styrelsen och stämman ställde sig bakom motionens förslag.

– Beslutet att lämna känns bra, men ändå finns det ingen glädje i det, säger Hans Sundström, aktiv i föreningens skogsnätverk och en av motionärerna. Vi ser hur bristerna med FSC bara blir allt tydligare, även om skogsbolagen bättrat sig med naturhänsynen så hugger man i allt högre takt skogar med stora naturvärden, som borde fått stå kvar i sin helhet.

Nu har föreningen framför sig att finna andra strategier för att påverka naturhänsynen i skogsbruket. Skärpta krav på naturhänsyn i en ny striktare skogslagstiftning är en väg. En naturvårdsavgift på pappersprodukter är en annan idé.

– Vi fortsätter som tidigare med inventeringar och granskning av avverkningar, säger Hans Sundström. Men vår nya strategi är att lyfta informationen om läget i den svenska skogen internationellt till skogsbolagens kunder i Europa.

Snabbt måste det gå, menar Hans Sundström.

– Det är ett rasande tempo på avverkningarna. Skogar som är nyanmälda till avverkning försvinner på en gång, innan vi hinner inventera dem. Vi har bara något år på oss att rädda de sista gammelskogarna från avverkning. Det går inte att förändra FSC-standarden inom rimlig tid. Vi har inte heller tid att utveckla egen miljömärkning eller att ändra lagstiftningen. Vad vi kanske hinner göra innan det är för sent är att få till ett moratorium för naturskogsavverkning.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.