MAT OCH MILJÖ * SVENSKARNA DRICKER MEST MJÖLK I VÄRLDEN, 114 liter per person och år. Totalt sätter vi i oss 175 kilo mjölk, grädde och ost per person och år. Sveriges 400 000 mjölkkor bidrar till övergödning, försurning och klimatförändringar. Men de håller också landskapet öppet och jordbruket i gång, och utan kor inga mejeriprodukter.

Svensken gillar också kött. Nästan hälften av det nötkött vi äter är importerat. 70 procent av det inhemska nötköttet kommer från mjölkkor. Det finns dessutom 177 000 köttdjur i landet och importen av kött ökar stadigt.

Kor är byggda för att beta ett grovt foder av färskt gräs. Men svenska kor betar bara två till fyra månader om året. Annars äter de ensilage, innehållet i de vita plastbalarna du ser på åkrarna. Ensilage är mjölksyrajäst gräs och klöver som är näringsrikare än torkat hö. Ungefär hälften av maten är kraftfoder, det kan komma från egen spannmål men allt oftare är det importerad soja eller majs.

Ett kilo nötkött ger betydligt större utsläpp än mjölken. En mjölkko producerar tio ton mjölk om året i flera år, medan slaktvikten kött bara är några hundra kilo.

Klimat

Jordbruket står för drygt tio procent av de svenska växthusgasutsläppen. Kor rapar och pruttar ut stora mängder metangas när de bryter ned fodret. Traktorkörning och tillverkning av konstgödning ger koldioxidutsläpp. Lustgas bildas i stallgödseln men också i åkermarken vid nedbrytningen av organiskt kväve. Metan och lustgas är starka växthusgaser, men värdena är omräknade till koldioxidekvivalenter

Energi

För en liter mjölk behövs totalt 5,9 megajoule energi (motsvarande 1,64 kWh). Hälften förbrukas på gården som traktorbränsle och som el till torkning av foder med mera. En fjärdedel går åt till förpackningarna. För ett kilo nötkött används 56,7 megajoule energi (motsvarande 15,75 kWh). 80 procent förbrukas på gården. Traktorbränsle och handelsgödsel står för merparten.

Landskap

För att producera en liter mjölk behövs 1,5 kvadratmeter mark per år, 50 procent används för vallodling till ensilage och 35 procent till inhemskt kraftfoder, främst spannmål. 15 procent av marken ligger utomlands. Ett kilo nötkött kräver 33 kvadratmeter mark. En fjärdedel är vall för grovfoder. Tre fjärdedelar är för spannmål och kraftfoder. 21 procent av marken finns utomlands.

Övergödning

Jordbruket är den största enskilda källan till övergödningen av havet, dels genom läckage från åkermarken, dels genom stallgödseln. Ammoniak från stallgödseln bidrar också till försurningen.

Så här kan det bli bättre hos bonden

– Låt korna beta mer på vallen och i hagarna, det minskar behovet av kraftfoder, samtidigt som landskapet hålls öppet och mångfalden bevaras.

– Gör biogas av flytgödslen från ladugårdarna, det minskar metanutsläppen.

– Hushålla bättre med kvävet i gödslingen.

– Optimera kraftfodergivorna för lägre kväveläckage från stallgödslen.

– Öka användningen av inhemskt och lokalt producerat kraftfoder. Sojaodlingen i Sydamerika leder till storskalig skogsavverkning och undantar mark för lokal livsmedelsproduktion.

– Minska ammoniakavgången från stallgödseln genom bättre teknik för lagring och spridning av gödseln.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.