När debatten om genetiskt modifierade grödor tog fart i Sverige för tjugo år sedan handlade den om farhågor för miljö och livsmedelsförsörjningen. I dag är en stor del av det som man då var rädd för verklighet och genmodifierade grödor vardag. Ändå är dagens gendebatt mycket mer lågmäld än den för tjugo år sedan.

Genmodifierade grödor (GMO) täcker i dag sex procent av världens åkerareal. De grödor som genmodifierats är främst soja, majs, bomull och raps. Men även genmodifierade varianter av vete, ris och potatis är på väg ut på marknaden. Fem länder står för nästan all odling av gengrödor: USA, Kanada, Argentina, Brasilien och Kina. Fem stora agrobusiness-företag med kemikoncernen Monsanto i spetsen står bakom nästan allt genförändrat utsäde som säljs.

Även om gengrödor endast odlas i mycket begränsad omfattning i Europa får vi dock in GMO genom import av genmodifierad soja och majs som kraftfoder till europeisk köttproduktion. Drygt hälften av den soja som odlas i Brasilien är genförändrad. Svenska foderimportörer ställer dock krav på att få GMO-fri soja. Hälften av världens bomullsproduktion kommer också från genmodifierad bomull.

Farhågorna om superogräs immuna mot ogräsgifter har i dag besannats. På den kanadensiska prärien sprider sig nu en herbicidresistent rapssort från Monsanto, kallad canola, snabbt i naturen. Rädslan för att GMO skulle leda till storskaligt industrijordbruk och utslagning av småbönder har också besannats där dessa patenterade grödor odlas.

DET ÄR FRAMFÖRALLT två tillämpningar som blivit kommersiellt gångbara, dels grödor som manipulerats för att tåla företagets eget bekämpningsmedel, exempelvis Monsantos round¬up-ready-frön, dels grödor som modifierats för att själva producera ett insektsgift.

– Genmodifierde grödor har inte bidragit till att nå några av målen om ökad matsäkerhet och utveckling för de fattigaste, säger professor Janice Jiggins, som deltagit i en stor kunskapsutvärdering av det globala jordbruket nyligen.

Enligt forskarutvärderingen, kallad International Assessment of Agricultural Knowledge, Science and Technology for Development, IAASTD, har genmodifierade grödor bidragit till en ökad användning av kemiska bekämpningsmedel samtidigt som GMO inte gett några tydliga skördeökningar.

– De patenterade gengrödorna har också lett till en ökad koncentration av markägandet, drivit upp odlingskostnaderna och underminerat böndernas rätt till att ta eget utsäde ur skörden, vilket annars är det vanligaste i utvecklingsländer, säger Janice Jiggins.

Utvärderingens slutsats är att biotekniken inte kan lösa matkrisen och att världen istället måste satsa på ett mer hållbart, ekologiskt jordbruk.

– Allt tal om att utrota hungern och öka matproduktionen med hjälp av GMO har visat sig vara tomt prat, säger den välkända indiske miljödebattören Vandana Shiva. För agrobusiness är gentekniken inte ett mål i sig, utan grunden för att kunna patentera utsäde. Utan patent kan de inte sälja sina fröer med sådan lönsamhet. Med patenten får företagen möjlighet att ta kontroll över hela odlingskedjan.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.