Klimatfrågan är mer aktuell än någonsin och det är de fattiga länderna som drabbas värst, de som bidragit minst till utsläppen. Nära en miljard människor svälter redan i dag och ytterligare miljoner hotas av svält i den nya växthusvärlden. Etablerade produktionssystem blir mer instabila på grund av vattenbrist, försaltning, torka och ökande temperaturer. Den förväntade ökningen av monokulturplantager i samband med ökad biobränsleproduktion kan också bidra till urholkningen av den biologiska mångfalden.

NÄR MAN INSER DETTA är det förvånande att konstatera att de investeringar som görs av Världsbanken, IMF och andra finansiella institutioner fortfarande till allra största delen går till satsningar på fossila bränslen.

Funderar man lite till är det svårt att förstå hur jordbruksmarken i världen ska räcka till en växande befolkning som vill äta mer kött (som kräver i storleksordningen tio gånger mer mark än att producera vegetarisk kost) och konsumera mer energi i form av biobränslen.

FÖR ATT ÖKA LIVSMEDELSTRYGGHETEN i fattiga länder i Syd är utvecklingen av ekologiskt lantbruk en möjlighet, ett lantbruk som bygger på de lokala platsgivna odlingsförutsättningarna. Länder i Nord kan på olika sätt stödja utvecklingen genom till exempel uppbyggnad av certifiering och småskalig livsmedelsindustri men också genom ändrade konsumtionsmönster och regler för global handel samt minskade subventioner av överskottsproduktion i Nord.

NATURSKYDDSFÖRENINGEN HAR med finansiering från Sida startat ett nytt miljöpolicyprogram som ska identifiera lösningar för en hållbar utveckling. Lösningar som tillgodoser mänskliga rättigheter i en demokratisk samhällsordning. Programmet ska utgå från de fattigas perspektiv och arbeta för att lösningar synliggörs och etableras i samhället.

Välkomna att följa arbetet!

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.