Människan påverkar evolutionen hos andra arter och förändringarna märks snabbt.

Forskare vid Lunds universitet har sammanställt den senaste forskningen.

— Evolutionen kan gå väldigt snabbt, så snabbt att förändringar kan ses bara på några få generationer, säger Erik Svensson, professor vid naturvetenskapliga fakulteten i Lund.

Förändringar inom djuraveln är ett exempel, ett annat är urbaniseringen. Många fåglar och däggdjur anpassar sig snabbt till vår flytt från landsbygd till städer och utvecklar nya val av föda, tidpunkter för reproduktion och nya ställen att bosätta sig på.

Malena Ernman på Twitter.

Långvarig exponering för marknära ozon kan leda till andnings- och lungsjukdomar. Genom att studera effekten av sänkta utsläppsnivåer i USA har forskare vid MIT kommit fram till att hårdare utsläppsregler är dubbelt så bra för låginkomsttagare som för höginkomsttagare, detta eftersom de som tjänar mindre oftare bor i närheten av industrier och trafik som genererar marknära ozon.

Myror slår alla andra insekter när det gäller att navigera, enligt ny fransk-brittisk forskning publicerad i tidskriften Current Biology.

Experiment med ökenmyror visar att de använder sig av solens position kombinerat med visuell information om omgivningen. Myrorna går i rätt väderstreck oavsett hur kroppen är riktad. Användbart till exempel när de släpar med sig mat baklänges till boet.

Trots liten storlek är myrornas hjärnor kapabla till avancerade synergier mellan olika delar. Professor Barbara Webb vid universitetet i Edinburgh jämför myrornas navigering med datoralgoritmer som styr själv­körande bilar.

– Att förstå myrornas beteende har gett oss ny insikt i hjärnfunktioner och inspirerat oss att bygga robotsystem som härmar dem, säger hon.

250 miljarder ton kemiska substanser spottar mänskligheten ur sig varje år. Europeiska kemikaliemyndigheten beräknar att människan har tillverkat omkring 144 000 olika kemikalier och 2000 tillkommer varje år. 

Källa: Surviving the 21st Century

Ny forskning visar att honungsbin ger ifrån sig ett litet tjut när de blir överraskade. Ljudet har tidigare antagits vara ett slags stoppsignal som används när ett bi försöker hindra ett annat bis svärmande, möjligen för att varna mot fara. I en studie publicerad i PLOS One fram-kommer dock att ljudet förekommer alldeles för ofta och vid fel tidpunkt på dygnet för att kunna vara ett varnings­läte bin emellan.

Läskiga utsläpp

Under en tioårsperiod har utsläppen till luft av några av de giftigaste ämnena för människor och djur minskat i Sverige, men de är fortfa-rande ganska stora. Källa: Statistiska centralbyrån.

De svenska skogarna har blivit tätare och mörkare. Jämfört med 1950-talet har dagens skogar i motsvarande ålder 40–80 procent större virkesförråd, skriver tidningen Skogseko. Jämfört med när Rikskogstaxeringen började mäta virkesförråden i landets skogar 1923 handlar det nästan om en fördubbling.