Fredrik Reinfeldt

KLIMAT, ENERGI OCH ETT FRISKARE HAV blir valrörelsens miljöfrågor, om statsminister Fredrik Reinfeldt får råda. Och han vill ge sitt parti en grönare profil.

– Jag ser gärna att Moderaterna blir vår tids miljöparti, skriver Fredrik Reinfeldt.

Efter mer än en månads kontakter med statsministerns pressekreterare får Sveriges Natur beskedet att det tyvärr inte finns tid för en intervju, men vi får skicka frågor via e-posten. Svaret kommer snabbt. Längst ned i mejlet står ”För miljöns skull ? skriv inte ut detta meddelande i onödan”.

Tanken på moderaterna som ett miljöparti kan verka lite främmande, med tanke på partiets tidigare ointresse för miljöfrågorna. Inför förra valet ville moderaterna etablera sig som det nya arbetarpartiet, miljön stod knappt på agendan.

Men efter valsegern vaknade engagemanget och våren 2007 talade Reinfeldt om miljö- och klimatutmaningen på partiets stämma: Förändra er eller dö, sade han då.

Sedan dess har partiets engagemang i miljöpolitiken ökat. En Sifo-undersökning i mars i år visade att elva procent av de tillfrågade kände störst förtroende för moderaternas klimatpolitik. Flest – 39 procent – trodde mest på Miljöpartiets klimatarbete. Men moderaterna kom tvåa.

Fredrik Reinfeldt skriver i sitt svar att han vill fortsätta på den väg regeringen slagit in på, att göra det billigare och mer lönsamt att välja miljövänligt – och dyrare att förorena. Partiet vill använda marknadsekonomiska verktyg, som utsläpps­handel, men också skatter, som koldioxidskatten.

– Den är sannolikt det mest effektiva styrmedel vi har för att ta oss bort från det fossila bränsleanvändandet, skriver Fredrik Reinfeldt.

HAN ÄR BEREDD ATT ÖVERVÄGA en höjning av koldioxidskatten igen, om det krävs, men han skriver inte hur mycket eller när, i så fall. Samtidigt betonar han att vi måste se till att människor och företag får goda möjligheter att hinna ställa om.

Hittills har Sveriges minskade koldioxidutsläpp gått hand i hand med en ökad ekonomisk tillväxt. Därför, förklarar Fredrik Reinfeldt, har Sverige också satt det ambitiösa åtagandet att minska våra utsläpp med 40 procent till år 2020.

Frågan ”Vilka uppoffringar kommer att krävas för att skapa ett hållbart samhälle?” besvaras lite vagt:

– Vi vill fortsätta utveckla ekonomiska styrmedel genom att sätta rätt priser på användandet av ekosystemtjänserna så att det ger effekt på användandet av jordens alla resurser. Så kan vi skapa en hållbar utvecklig.

Reinfeldt vill alltså styra mot det hållbara samhället genom att låta förorenaren betala och med en mix av ekonomiska styrmedel och koldioxidskatter, samt genom internationella överenskommelser och insatser.

Han ser Sverige som ett föregångsland, men att gå före ytterligare och isolerat genomföra stora koldioxidskattehöjningar, utan andra skattesänkningar, det vänder han sig emot.

Fredrik Reinfeldt och moderaterna vill snabba på de globala klimatinvesteringarna och få större kostnadseffektivitet genom att göra en tredjedel av utsläppsminskningarna till 2020 i andra länder, en lösning som Naturskyddsföreningen inte uppskattar. I våras kritiserade Naturskyddsföreningen också regeringens satsningar på naturvårdspolitiken. Men statsministern säger att han är nöjd, särskilt med att målet för skydd av skog ser ut att uppnås och med möjligheten att använda statliga Sveaskogs marker att byta med, när reservat ska bildas på privat mark. Och han tycker att man ska fokusera måttligt på områdesskyddet:

– Det gäller bara en liten del av miljön. Om vi ska klara målen om bevarande av biologisk mångfald och ekosystemtjänster kommer det aldrig att räcka med skydd i form av reservat. Då måste vi snarare arbeta för att nyttjandet är långsiktigt hållbart, skriver Fredrik Reinfeldt.

Frågan om det är hållbart, och vilket miljöskäl som talar starkast för att bygga Förbifart Stockholm, svarar han inte riktigt på. Fredrik Reinfeldt skriver att Essingleden tar emot dubbelt så mycket trafik som den är avsedd för, vilket är negativt för stockholmarnas hälsa och välbefinnande – och att projektet också innehåller satsningar på mer kollektiv­trafik.

Kärnkraften, skriver statsminister Fredrik Reinfeldt, behövs i Sveriges energimix även i fortsättningen. Men ny kärnkraft kommer inte att subventioneras av staten. I Finland har bygget av nya kärnkraftverk fått stöd av franska staten, och på frågan om subventioner från utlandet kommer att ­tillåtas, skriver Fredrik Reinfeldt att varje företag själv beslutar hur det vill finansiera bygget.

Men frågan om partiet har trovärdighet nog i miljöfrågorna för att bli det nya miljöpartiet, den får inget entydigt svar. Kanske är svaret ”Skillnaden mellan oss och oppositionen är att vår miljöpolitik utgår ifrån vad som gör mest nytta för miljön, var pengarna ger mest effekt.”

Mona Sahlin

KLIMATET FÖRSTÅS, och så energi­om­ställ­ningen. Det är miljöfrågorna som Mona Sahlin vill driva i valrörelsen. Och idén om det gröna folkhemmet, den lever.

Mona Sahlin har ett stort rum i socialdemokraternas parti­kansli i riksdagen. En soffgrupp närmast dörren, ett stort skrivbord i andra änden av rummet, på soffbordet står en kanna pressokaffe.

– Det gröna folkhemmet, den omställningen är lika stor för socialdemokratin som avskaffandet av klassamhället var i början av 1900-talet.

Det gröna folkhemmet var Göran Perssons vision, han fick partiet att inse att det fortfarande handlar om att bygga Sverige, men att göra det grönt och uthålligt, förklarar hon.Men det tog tid för tanken att få genomslag.

– För många socialdemokrater så var tillväxt lika med att fabrikerna tuggade och dunkade och skorstenarna sprutade, det har varit mycket av identiteten, säger Mona Sahlin.

Hon ser ingen motsättning mellan grön omställning och partiets koppling till fack och traditionella, ofta energi­krävande, basindustrier.

– Nej, vi har ju länge varit överens just om att man ska ha höga krav på omställning så att man klarar att behålla jobben i längden. Samma tänkande måste vi behålla nu.

Industrins önskemål om billig el vill dock socialdemokraterna möta.

– Men kärnkraften ska avvecklas, säger Mona Sahlin, som också säger nej till alla subventioner av kärnkraft.

Hon har dock inget emot att höja effekten på de existerande reaktorerna.

– Man måste hela tiden hålla alla energisystem så effektiva som möjligt.

Mona Sahlin föredrar att Sverige är en del av den nordiska elmarknaden, som ska effektiviseras och satsar på förnybar energi, framför den europeiska.

– Om man öppnar de stora ledningarna ned till Kontinentaleuropa, då försörjer vi Europa med energi och vi får upp Europas elpriser till Sverige. Det hjälper inte vår basindustri, det sätter inte fart på omställningen av energi­systemen, det gör bara de redan stora rika energijättarna ännu större och ännu rikare.

DEN NUVARANDE REGERINGEN har minskat anslagen till naturvårdspolitiken, vilket bland annat lett till att mindre områden kunnat skyddas. I de senaste socialdemokratiska skuggbudgetarna minskades anslagen till biologisk mångfald nästan lika mycket.

– Jag kan säga att i den budget vi lägger gemensamt nu, så har vi en del spännande förändringar när det gäller biologisk mångfald.

Några dagar efter intervjun presenteras de rödgrönas nya skuggbudget och där höjs också anslaget till biologisk mångfald med 500 miljoner kronor.

Vinterns licensjakt på varg gillade hon inte.

– Den fick en absurd Fellini-aktig utformning med tusentals jägare som sprang omkring i skogen för att skjuta ett fåtal vargar. Men jag tycker att det är rimligt att man får ha skydds­jakt för att skydda sin boskap eller hantera lokala problem.

Att begränsa stammen till maximalt 210 vargar, som regeringen beslutat, tror hon inte stärker vargens framtid. Mona Sahlin vill inte ha något tak för vargstammens storlek och hon vill ha en långsiktig vargstrategi.

Samma dag som intervjun äger rum har de rödgröna presenterat uppgörelsen om 29 öres höjning av koldioxidskatten under mandatperioden. Transporterna står för en stor del av de koldioxidutsläppen och byggs Förbifart Stockholm – som socialdemokraterna vill – kan utsläppen öka, enligt många trafikforskare. De rödgröna beslutade att en folkomröstning ska avgöra förbifartens öde. Mona Sahlin menar att en väg inte behöver leda till ökade utsläpp, det beror på hur bilarna på vägen drivs och vilka andra effekter den får.

– Det bästa med uppgörelsen är att oavsett vilken lösning folket väljer så ska den klara klimatmålen, säger hon.

Mona Sahlin tycker att Sverige ska gå före i miljöfrågorna.

– Precis som vi var först med att införa koldioxidbeskattning så finns det fler områden där vi bara tjänar på att gå före. För antingen ställer vi om, progressivt, i organiserad form och som ett föregångsland, eller så tvingas vi till en allt dyrare och allt mer panikartad omställning efter hand.

Klimatinsatserna vill hon ha i Sverige och som stöd till fattiga länder.

– Men att lägga investeringarna i övriga Europa och sedan räkna av det på våra insatser för att klara klimatet, det är verkligen en smitväg, säger hon.

Mona Sahlin tror inte att fortsatt tillväxt och miljöeffektivare produktion kommer att räcka för att vi ska kunna fortsätta leva som nu.

– Man måste vara så ärlig att man pratar om att vi kan inte åka lika mycket bensinbilar, vi kan inte producera lika mycket sopor, vi kan inte ta upp lika mycket fångst ur haven som vi i den rika delen av världen gör i dag. Den som påstår att framtiden kommer att vara likadan som i dag, ljuger.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.