Fem frågor om kemikalier och barn

1. Varför är barn extra utsatta för kemikalier?

Eftersom barns kroppar inte är färdigutvecklade är de känsligare än vuxna. Små barn utsätts också för mer kemikalier i sin omgivning: De utforskar världen med munnen, och eftersom de har tunnare och ömtåligare hud löper de större risk att ta upp skadliga kemikalier den vägen. Dessutom äter och dricker de mer i förhållande till sin vikt och får därmed i sig mer av till exempel bekämpningsmedelsrester. Mest utsatt är det ofödda barnet. Moderkakan är inte mycket till barriär, de allra flesta kemikalier och tungmetaller går över från mamman till barnet.

2. Är det någon typ av kemikalier som man bör se upp med speciellt?

Kemikalier som är hormonstörande är särskilt allvarliga. De liknar kroppens egna hormoner och riskerar därför att störa olika processer i kroppen. De påverkar dessutom vid mycket små mängder, en enda molekyl vid fel tillfälle kan räcka. Utvecklingen av nervsystem, fortplantningssystem och immunförsvar styrs av hormoner och är därför särskilt känsliga. Hormonstörande kemikalier finns exempelvis som mjukgörare i plaster, som flamskyddsmedel i elektronik och som bekämpningsmedelsrester i maten. Kända exempel är pcb, bisfenol A, ftalater och tungmetaller som bly och kvicksilver. Ett fåtal har förbjudits med tydligt positiva effekter, som PCB och DDT.

3. Vad vet forskningen om de risker barnen utsätts för?

Människor lever allt längre samtidigt som vi ser en tydlig ökning av till exempel bröst-, prostata- och testikelcancer. Flickor kommer in tidigare i puberteten, rapporter om missbildningar i pojkars könsorgan ökar och Alzheimer, astma och diabetes har blivit vanligare. Forskarna kan inte säkert säga att det beror på hormonstörande ämnen, men det handlar om sjukdomar och tillstånd som är hormonrelaterade och det finns mycket som tyder på att det hänger ihop. Vi känner i dag till mer än 800 kemikalier som är eller misstänks vara hormonstörande.

4. Hur ska jag se på riskerna jag själv utsattes för som barn?

Visst fanns det kemikalier i miljön förr, men vi exponerades inte alls i samma omfattning som dagens barn. Förutom att antalet kemikalier är större i dag än för bara tio år sedan har vi så mycket mer prylar hemma. Flera datorer, telefoner och teveapparater, och oftast ett leksaksskåp som bågnar av plastfigurer, mjukisdjur och små elektroniska grejer.

5. Hur kan jag som förälder undvika att mina barn utsätts?

I väntan på kloka politiska beslut som förbjuder de farliga ämnena finns det en hel del vi kan göra själva: Läs innehållsförteckningar och ställ frågor när du handlar. Finns det farliga kemikalier i madrassen, i blöjan, i mjukisdjuret? Städa bort dammtussarna under sängen – de samlar tyvärr på sig kemikalier. Tvätta nya textilier innan de används, köp miljömärkta kroppsvårdsprodukter. Och se upp med plaster; värm till exempel inte mat i plastkärl eftersom värmen ökar risken för att skadliga ämnen läcker ut. 

Källa: Åke Bergman, professor Institutionen för material och miljökemi vid Stockholms universitet; Ulrika Dahl, avdelningschef miljögifter samt Emelie Hansson, sakkunnig mat och jordbruk, båda på Naturskyddsföreningen.

Ekologiskt – ett säkert kort

En stor litteraturstudie från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet EFSA, fann nyligen tydliga samband mellan bekämpningsmedel och barnleukemi. Slutsatserna baseras främst på yrkesmässigt bruk eller användning i det egna hemmet. Det är oklart vad som gäller när man får i sig bekämpningsmedelsrester via maten.

Men om man vill ta det säkra före det osäkra blir ekologiskt det självklara valet i frukt- och grönsaksdisken.

Giftfria förskolor

Hormonstörande kemikalier ligger högt på agendan just nu och många forskare har fått upp ögonen för frågan. Samtidigt sparkar och slår kemikalieindustrin mot regleringar.

I höstas gjorde Naturskyddsföreningens kemikalienätverk en kartläggning av potentiella kemikalieproblem i förskolor. 129 förskole­avdelningar i 40 kommuner i hela landet inventerades. Sammanställningen visade att leksaker och andra föremål av mjuka plaster, inte sällan av pvc, var mycket vanliga. Det fanns likaså gott om gammal elektronik och barnen får ofta mat från plåtkonserver (innebär risker för bisfenol-A-exponering).

I januari kom Naturskyddsföreningens uppföljning, en rapport med råd främst till kommuner och andra huvudmän för förskolor. Här finns råd kring upphandlingar av leksaker och utrustningar, en genomgång av byggnadskonstruktioner och dess kemikalierisker. Hela rapporten kan laddas ned från Naturskyddsföreningens hemsida.

Snälltågen

rullar åter, nu i svensk betydelse, inte den tyska som stod för snabbtåg. Veolia Transport utlovar en mysig restaurangvagn och snälla priser. Snälltågen trafikerar Åre-Stockholm-Malmö på vintern och Stockholm-Malmö-Berlin på sommaren.

Från global till lokal

Omställning av textilproduktionen mot lokala, högklassiga och småskaliga värden måste gynnas. Det är ett av budskapen från Women in Europe for Common Future som tillsammans med Naturskyddsföreningen publicerade en rapport om kemikalier i textilier nyligen. Produktion inom EU är att föredra ur miljösynpunkt.

Protein?Ja tack!

Nej, det ser inte gott ut. Men det kan mycket väl bli så att vi en dag kommer att äta sådana här rackare. Många insekter har bra näringsvärden i form av proteiner, fetter och mineraler. Gräshoppor, kackerlackor och vissa fluglarver kan komma att hamna på matborden. Utmaningen är att få till en aptitlig paketering. På olika håll i världen pågår försök med tillverkning av proteinkakor av insekter, exempelvis fluglarvsburgare och gräshoppskakor. I dag är det inom eu inte tillåtet att sälja insekter som mat, men till våren väntas eu presentera en lista över arter som ska få tillstånd att säljas.

Miljöbästa skrivare

Se upp med energiförbrukningen när du köper ny skrivare. På Naturskyddsföreningens produktsajt Toptensverige.se finns numera information om de energisnålaste laserskrivarna och även om de som är byggda med bra material och låga partikelutsläpp.

”Coop kom ut bäst

När Naturskyddsföreningens kretsar poängsatte butikkedjornas ekologiska sortiment.

Ekologiskt – ett ord att se upp med

Numera kan de flesta produkter köpas i en ekologisk variant. Men vad krävs egentligen för att en produkt ska få kalla sig ekologisk?

Ekologisk är i första hand ett begrepp inom biologin, och då handlar det om hur levande organismer samspelar med sin omgivning. Men i många andra sammanhang används ordet i betydelsen (mer eller mindre) ”miljövänlig”.

Inom jordbruket likställs ordet i dag oftast med ”ekologiskt certifierad”. Förvirringen blir inte mindre av att det heter organic på engelska och biologica på flera latinska språk, och att det ofta spiller över även i svenskan.

En t-shirt som säljs som ”ekologisk” består i bästa fall av ekologiskt certifierade bomullsfibrer. Men det säger inget om hur bomullen behandlats efter skörden, med färger, mjukgörare, mögelgifter och andra kemikalier, eller vilka villkor textilarbetarna haft. Där kan i stället olika miljömärkningar komma in, som till exempel Bra Miljöval, Svanen, Gots (Global Organic Textile Standard) och eu Ecolabel.

När det gäller jordbruksråvaror och mat är ”ekologisk” ett skyddat begrepp som bara får användas om produkterna producerats och kontrollerats enligt eus förordning om ekologiskt jordbruk. Reglerna innebär bland annat att konstgödsel, gmo och kemiska bekämpningsmedel är förbjudna och att djuren ska få utlopp för sina naturliga beteenden.

Förädlade livsmedel får kallas ekologiska om de innehåller minst 95 procent ekologiska ingredienser.

Kosmetika omfattas inte av denna eu-förordning, men man kan titta efter certifieringar som Ecocert, Soil Association och Natrue för att veta om produkten förtjänar att kallas ”ekologisk”.

I en kräm ”med ekologisk olivolja” kan den ekologiska ingrediensen vara försvinnande liten.

Michaela Lundell

25

Ungefär så många företag finns det i dag som levererar färdigpackade matkassar hem till dörren. De flesta är verksamma i och kring de stora städerna, men allt fler andra områden omfattas. Inom hemkörtsektorn är andelen som väljer ekologiska varor högre än för den övriga handeln. En del företag är dock lite väl snabba med att stämpla ekologisk på kassens innehåll. På sajten hittamatkassen.se kan du se vilka kassar som har en hög andel ekologiska varor.

5

till sex orter i Sverige driver projekt med så kallad mobilsamåkning. Med hjälp av mobiltelefon eller dator kan resor i omgivningen samordnas. Den som vill resa till en ort i närheten knappar in sin fråga och finns det någon av de förare som är med i systemet som kan utföra resan svarar han eller hon okej. I bygden kring Tolg i Småland har verksamheten drivits i två och ett halvt år med stor framgång. Projekten har stöd från Energimyndigheten. Läs mer på mobilsamakning.se

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.