ÅRETS HÖSTKONFERENS hölls sent, nio dagar före jul. Ett faktum som ordförande Mikael Karlsson tog fasta på i sitt inledningsanförande inför 400 deltagare. Han talade om vår chans ett ge en julklapp till framtiden, till människor hundra år yngre än vi.

Då, år 2106, ser världen helt annorlunda ut än i dag, hävdade han och beskrev ett samhälle i bättre ekologisk balans. Samhället är resursrikt, det är ett par grader varmare men koldioxidutsläppen har minskat med 80 procent. Oljan är utfasad, 20 procent av samhällets resurser investeras i biologisk mångfald och inga nya föroreningar tillförs ekosystemen.

En utopi? Inte alls, menade Mikael Karlsson. Trots en trög start finns goda möjligheter att bygga en bättre värld. Medvetenheten ökar, det börjar hända saker. En utgångspunkt är FNs Millennium Ecosystem Assessment, världens hittills största hälsoundersökning av planeten som visar att stora delar av jordens ekosystem är på väg att förstöras eller utnyttjas ohållbart.

THOMAS ELMQVIST, professor i naturresurshushållning vid Stockholms universitet, är en av forskarna bakom studien. På konferensen visade han skrämmande exempel ur materialet, bland annat om den oerhört snabba utfiskningen av världens hav. Människor som pollinerar äppelträd för hand i Kina sedan de naturliga pollinerarna försvunnit var en annan tydlig bild. Fattiga människor drabbas hårdast, de är mest direkt beroende av ekosystemen.

Men studien visar också vägar framåt: en är att sätta pris på ekosystemtjänster för att få dem att räknas i dagens ekonomiska tänkande. I tre av de fyra framtidsscenarier som studien jobbat med är många av de ekosystem som mår dåligt i dag i bättre skick år 2050.

En hotad ekosystemtjänst är vattenförsörjningen. Men Johan Rockström från Stockholm Environment Institute visade i sitt föredrag att situationen inte är så nattsvart som den ibland beskrivs. Det behövs mer vatten än vi tror, men det finns också mer vatten än vi tror. Nyckeln är att sluta överutnyttja det så kallade blå vattnet – det som finns i grundvatten, floder och sjöar och som till stor del däms upp för att utvinna energi och bevattna jordbruk. Utvecklingsmöjligheter finns i stället i det så kallade gröna vattnet, exempelvis genom nya metoder för att bättre ta till vara nederbörd och markfuktighet.

NYA TEKNISKA LÖSNINGAR är bra, men de räcker inte för att skapa ett hållbart samhälle, menade Jill Jäger, forskare vid Sustainable European Research Institute. Det krävs också ett ifrågasättande av ?tillväxtparadigmet?. Ständig ekonomisk tillväxt driver på de negativa globala miljöförändringarna. De rika ländernas växande ekologiska fotavtryck går inte att förena med hållbar resursanvändning.

Vår livsstil måste alltså ändras, och den forskning hon refererade till visade att det inte behöver vara negativt. I samhällen som nått över en viss ekonomisk nivå ger ökad konsumtion inte mer livstillfredsställelse eller bättre hälsa. I stället ökar negativa faktorer som stress, ensamhet och överflödssjukdomar. Att ändra situationen är en politisk-social utmaning, men också något som varje individ kan påverka med sitt beteende. Mycket handlar om att hitta en bättre balans mellan liv och arbete.

URSPRUNGSBEFOLKNINGAR är ofta ett föredöme när det gäller mer hållbart nyttjande av naturresurser. Ändå gör den ökande exploateringen av ekosystemen det allt svårare för dem att leva på sitt traditionella vis. Marknadskrafter och myndigheter försöker mota ut dem från deras livsmiljöer, berättade Jannie Lasimbang, generalsekreterare för Asian Indigenous Peoples Pact Foundation (AIPP). Hon beskrev bland annat traditionella system för risodling och kontroll av fiskeresurser. Att aktivt jobba för lokal delaktighet och ursprungsbefolkningars rättigheter leder till bättre fungerande ekosystem, menade hon.

EUS MILJÖKOMMISSIONÄR, Stavros Dimas, deltog också i höstkonferensen via videolänk från Bryssel. Han talade om att det kommer att behövas flera olika åtgärder från EUs medlemsländer och från kommissionen för att minska de klimatpåverkande utsläppen. Han tackade också Naturskyddsföreningen för ?hjälpen?. Miljöorganisationernas tryck ökar EUs möjligheter att spela en positiv roll. Fortsätt att vara kritiska, löd budskapet.

EU-parlamentsledamoten Anders Wijkman fortsatte diskussionen om politikens möjligheter att påverka den globala miljökrisen med ett brandtal. Det är positivt att klimatproblemet äntligen fått plats i debatten, tyckte han. Samtidigt finns en risk att ekosystemförstöringen kommer i skymundan. Klimatfrågan och ekosystemkrisen måste lösas tillsammans, och kunskapsnivån måste höjas, enligt Wijkman. Liksom Thomas Elmqvist såg han stora problem med dagens ekonomiska modell: klimat- och miljöproblemen ligger utanför.

UNDER EFTERMIDDAGEN presenterade SNFs generalsekreterare Svante Axelsson tio förslag som tillsammans kan reducera industrins energiförbrukning med cirka 50 procent och trafikens med cirka 60 procent. Ett av tre parallella seminarier handlade om ekotjänster och samhällets sårbarhet. Forskarna Victor Galaz och Thomas Elmqvist inledde, men lät sedan deltagarna själva formulera konkreta lösningsförslag. En hel vägg fylldes med kreativa idéer, till exempel att lansera ett A-ekologi på SVT som alternativ/ komplement till A-ekonomi.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.