ENERGIPRISERNA kommer att stiga och vara fortsatt höga i framtiden, det var det stor enighet om på Naturskyddsföreningens höstkonferens i november, som hade rubriken Halva energin – hela välfärden. Höga priser på el och olja gör att både näringsliv och hushåll måste bli energieffektivare. Ingen av talarna på konferensen verkade heller ha invändningar mot Naturskyddsföreningens tes att det går att halvera energi¬användningen i Sverige till 2030.

– Vi kan halvera vår energianvändning med dagens teknik, sade Mikael Karlsson, Naturskyddsföreningens ordförande. Vi använder inte den bästa teknik vi har, mycket på grund av brist på kunskap och information. Industrin måste sluta drömma om låga energipriser, det är osannolikt att de går ner dramatiskt i framtiden. Den tunga industrin måste energieffektivisera för att behålla konkurrenskraften.

Många frukter hänger lågt, menade Mikael Karlsson. Att inte alltid köpa lågenergilampor är som att slänga ut hundralappar på gatan, helt i onödan. Teknikutvecklingen går också väldigt fort, med LED-lampor och passivhus som kan spara ännu mer energi.

– Det finns energieffektiv teknik, vi kan tillföra kunskap och styrmedels¬paket, då kan vi halvera vår energianvändning och behålla välfärden.

Det finns stora potentialer för energi¬effektivisering i olika delar av samhället. Enligt en bakgrundsrapport som konsultföretaget Sweco tagit fram inför konferensen kan bostadssektorn minska sin energianvändning med 60-65 TWh fram till 2030, industrin med 35-40 TWh och transportsektorn med 30-32 TWh. Nya styrmedel kan minska användningen med ytterligare 48-54 TWh. Totalt blir det 137-191 TWh, eller ungefär en halvering av dagens totala nettoenergianvändning på 400 TWh.

Men potentialer är en sak, den verkliga utvecklingen en annan.

– Energieffektivisering är klockrent bra för plånboken och bra för miljön. Negawatt är det solklart bästa energislaget, men varför händer det inte? undrade Svante Axelsson, generalsekreterare i Naturskyddsföreningen och moderator för konferensen. Han tyckte att man kunde ha roligare för pengarna än att lägga dem på energi¬slöseri.

ENERGIEFFEKTIVISERING är ingen produkt – utan en bitjänst som till stor del är osynlig, påpekade Svante Axelsson. De som vinner på effektivisering är en svag och oorganiserad lobbykraft. De flesta inköp har annat i fokus än effektivisering och så länge priserna på el och olja varit låga har energin varit billig för företag och hushåll.

Naturskyddsföreningen presenterade på konferensen tolv politiska åtgärder för att underlätta effektivisering, bland dem ett nationellt effektiviseringsmål, vita certifikat (handel med tvingande energibesparingar mellan energibolag), bättre energikrav i offentlig upphandling och teknikupphandlingar samt bättre energimärkning av apparater. Timmätning av elanvändningen i alla hushåll och förbud mot direktverkande el är andra förslag, liksom ett nationellt effektiviseringsråd, energidifferentierad fastighetsskatt och slopade undantag från energiskatten för den lätta industrin.

– I de flesta företag har man en halvljummen inställning till effektivisering, man ser hellre till sin kärnverksamhet än fixar med lågenergilampor och fläktar, sade Louise Trygg, energiforskare vid Linköpings universitet. Många företag vet inte var den energi de köper in tar vägen.

Tomgångsförbrukningen kan vara 30-40 procent av den totala energi¬användningen, enligt Louise Tryggs mätningar. Enklast är det att spara på belysning (-70 procent), ventilation

(-50 procent) och tryckluft (-60 procent). Totalt skulle industrins el¬användning kunna minska med en tredjedel. Det skulle göra det möjligt för Sverige att fortsätta som nettoexportör av ”finel” till Nordeuropa, där den kan ersätta kolkraft och kärnkraft.

– Globalt sett är energieffektivisering det enklaste sättet att minska växthusgasutsläppen, sade Hans Nilsson, energikonsult och effektiviseringsexpert. I den slutsatsen lutade han sig mot IEA, International Energy Agency, som i sin senaste årsrapport visade att effektivisering kan stå för närmare hälften av utsläppsminskningarna.

Problemet är att effektivisering inte syns, inte går att ta på och bygger på miljontals små detaljbeslut i vardagen. Sedan spelar det liten roll att det ofta är mycket lönsamt att effektivisera. Enligt IEA får man två dollar tillbaka i form av minskade kostnader för energitillförseln för varje dollar som satsas på effektivisering.

– EU har ett mål i sitt klimatpaket om 20 procent lägre energianvändning till år 2020. Men det är inte bindande, påpekade Hans Nilsson. Enligt EU-parlamentets granskning av unionens energisparplan har medlemsstaterna gjort sig skyldiga till allvarliga misstag på området och inte uppvisat något ledarskap.

HANS EEK, ARKITEKT och expert på passivhus, visade med konkreta exempel hur enkelt det är att bygga bostäder som inte behöver någon extra värmekälla alls, utan klarar sig med kropps¬värme och värmen från hushållsapparaterna. Passivhusen i Lindås utanför Göteborg har extra tjock isolering och effektiva värmeväxlare för ventilation och avlopp. Den beräknade energiförbrukningen var totalt 5?400 kWh/år. Men i verkligheten varierade den mellan 4?500 och 11?000 kWh beroende på vanorna hos dem som bodde i huset. Alla elektronikprylar drar mycket ström.

– Det räcker med en halv hårtork för att värma ett hus, sade Hans Eek.

I dag finns ingen anledning att bygga något annat än passivhus. Nu finns också kostnadseffektiv teknik även för att bygga om befintliga flerfamiljshus till passivhus. Det vore dumt att inte passa på nu när hundratusentals miljonprogramlägenheter behöver renoveras.

Ola Alterå, statssekreterare på Näringsdepartementet, betonade EUs klimatpaket som grund för den svenska klimatpolitiken. Regeringen väntar nu in EUs beslutsprocess innan man lägger fast den svenska politiken.

– Energieffektiviseringsutredningen kommer att ge underlag för kommande svensk politik. Vi vill nu stärka energirådgivarnas roll och öka insatserna för teknikupphandling, förstärka energikraven i offentlig upphandling med mera.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.