Under Almedalsveckan och i partiledarnas sommartal har miljöfrågan emellanåt lyfts fram, men det är svårt att urskilja starka linjer, särskilt sådana som samlar majoriteter i riksdagen.

Inom Alliansen är det rörigt. Moderaterna är återigen på defensiven i miljöfrågan, Reinfeldts uppvaknande efter valsegern 2006 höll inte ens en mandatperiod. Det har Centern börjat markera mot sedan Lööf tog över. Miljöminister Ek och energiminister Hatt trycker ofta på inom sina områden men så länge partiet är tjudrat vid landsbygdsminister Erlandssons gårdagssyn på naturen och skogen vinner det aldrig bredare stöd i miljöfrågor. Folkpartiets Björklund har glädjande nog vaknat i gröna frågor men lider av en mental låsning till dyr kärnkraft som förlamar hela energi- och klimatpolitiken. Och Kristdemokraternas Hägglund vill inte ens samtala om miljön.

Inom oppositionen letar Löfven en linje. Ena dagen stödjer han partiets nej till mer kärnkraft, nästa öppnar han för ny. Ena stunden miljömiljard, i nästa oklarhet om löftet är en sänkning från den nivå partiet stod för i fjol. Det blir nästan juholtare av detta. Miljöpartiet och Vänstern ropar högre, särskilt om klimatet, men har hittills inte ens funnit varandra.

Naturskyddsföreningen kommer under hösten granska miljöpolitiken i halvtid område för område, men vi synar redan nu regeringens kort på trafikområdet.

Statsminister Reinfeldt har efter eu-signaler öppnat plånboken för infrastruktursatsningar och börjat tala om större järnvägssatsningar. Det är en ljuspunkt, annars är det mest skönmålning. Regeringens bilpolitik rymmer många vackra ord, men liknar mer och mer ett haveri.

Fordonsflottan ska vara fossilfri 2030, säger regeringen. Det är arton år till dess och de flesta miljöbilar nu och de närmsta åren är och kommer att vara dieslar. Vi går mot rena dieselträngseln och den ger knappast någon fossilfrihet. Biodieseln kommer inte att räcka. Samtidigt tas beslut som missgynnar etanolbilar, de får inte längre räknas som miljöförmånsbilar och etanolen kan dessutom komma att beskattas.

Etanolbilen är bättre än sitt rykte, bra etanol har avsevärt bättre klimatvärden än diesel och bensin, vilket blivit fastlagt i flera rapporter. Men försäljningen av etanolbilar har rasat. Det är synd för miljön.

Regeringens supermiljöbilspremie går också knackigt, första halvåret delades det bara ut drygt 200 sådana premier. Färden ut ur fossilsamhället går knappt på ettans växel.

Regeringens föreslagna nya miljöbilsdefinition har skapat förvirring. Även om kravet på lätta bilar är bra så är det fel att släppa fram tunga personbilar som miljöbilar? Miljöministern säger i en intervju i denna tidning att hon gärna vill se det franska systemet (bonus-malus) där man omfördelar avgifter så att bränslesnåla bilar blir billiga, medan törstiga bilar blir dyrare. Ett sådant system styr utan att kosta staten något. Vi stöder henne i detta och ser fram emot ett sådant beslut snarast möjligt!

Det verkar nu som regeringen själv blivit osäker på sitt mål för 2030. För nyligen tillsattes de två utredarna Tomas B Johansson och Per Kågesson för att visa hur fossilfriheten ska nås. Med dessa personer bakom ratten finns det förhoppningar om att lägga fast en konkret handlingsplan. Men innan de kommit med sitt förslag har ännu ett dieselår gått.

För att visa allvar och för att konsumenter inte ska bli lurade borde regeringen bli mycket tydligare om vad som egentligen menas med fossiloberoende. Det behövs helt klart starkare styrmedel för att få bort dieseln och bensinen i bilarna till 2030.

Ett annat område där krafttag är av största nöd är behovet att energieffektivisera. Signalerna från departementen har hittills varit skamligt svaga. Varför tar exempelvis inte regeringen fram ett stort program för en upprustning av bostäderna i miljonprogrammet?

Det duger inte för regeringen att öka takten sista kvarten, nu är det halvtid och vi vill se mer action. Annars riskerar Alliansen att bli frånåkt 2014. När det gäller miljöfrågorna har oppositionspartierna klar fördel i väljaropinionen. Vet Reinfeldt om det?

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.