I Sverige har budskapet gått in och klimatskeptikerna har tystnat, men politikerna sitter som paralyserade. Passiviteten förpassar oss alla till väntrummet. Där frodas rädslorna. 

Förnågraårsedan var Fredrik Reinfeldt ganska pigg påatt tala klimat. Inte nu. Ändåfinns det ettreellt tryck i opinionen. Enligten färsk undersökning frånStockholm Resilience Centerär

80 procent av svenskarna mycket bekymradeöver klimatet. Därfinns en yta förpolitikerna att agera på.

Underfn:s Köpenhamnsmöte 2009 talade världens ledare om bördor som skulle fördelas. I dag har man tack och lov kommit ifrånden negativa attityden och talar i stället om ekologisk effektiviseringsekonomi. Insiktenäratt såvälmiljöproblem som jobb kan lösas med samma grepp.

Men svenska politiker verkar inte ha hängt med. Miljörörelsen har kommit med många idéer. Om Reinfeldt känner sig obekvämmed dessa kan vi rekommendera en titt påvad andra länder gör. Vi behöver inte gålängreäntill Norge och Danmark föratt hitta en bättre lösningänden svenska närdet gäller skatteavdragen förresor. Hos våra grannar baseras avdragen påavståndet till jobbet. Har du 19 km till jobbet fårdu dra av en viss summa, har du 37 km kan du läsa i en tabell vilket belopp det ger. Detärenkelt och styr inte avdragen såhårt till just bilresor som vårt system gör.

Att Danmarkärvärldsledande påvindkraft vet visedan tidigare, kanskeärdet inte lika känt att danskarna ligger långt före oss i solcells- utbyggnad. Ett skatteavdrag i kombination med nettodebitering ligger bakom boomen.

Tyskland har ocksåen tätposition förförnybar elenergi. Vind- och solcellsframstegen har skett genom ett garanterat minimipris försådan el, såkallad feed-in tariffer. Principen tillämpas i ett 40-tal länder. Tyskland har ocksåen kilometerskatt påtunga transporter och ger numera fördelaktiga statliga låntill fastighetsägare som vill minska sin energiförbrukning. Det svenska miljonprogrammetäri behov av renovering och ett sådant lånestödskulle göra susen här.

Ett annat lovvärt politiskt greppärdet i Frankrike gällande systemet förnya bilar som gårut påatt dyra bränsleslukare beläggs med miljöavgifter som i stället används föratt göra de snåla bilarna billigare. Systemet kallas bonus-malus ochäri grunden en enkel omfördelning av avgifter. Centern verkar gilla idénmen fåruppenbarligen inte resten av alliansen med sig.

Klimatfråganärglobal. Sverige kan tack vare mycket vattenkraft och biobränslen visa upp bra klimatprestanda i jämförelse med andra länder. Men vi skulle kunna vara såväldigt mycket bättre.

Pengarna då? De finns bara man vill. Ett slopat femte jobbskatteavdrag eller vinsten av försäljningen av Nordea skulle kunna användas till gröna investeringar. Sverige börbygga ut järnvägsnätet och satsaänmer påvindkraften, inklusive nya smarta kraftnät.

Mer handlingärvad vi väntar på, dåkan förlamningen i väntrummet brytas.

Falkögat …

 … VET ATTdet finns närmare 7 000 dammarsom saknar vattenvägar förfiskar och andra djur. Att fåtill stånd sådana vore en miljögärning av stora mått. Detärocksåvad Vattenverksamhets­utredningen föreslår, medstödi EU-rätten. Men företrädare förSvenskt Näringsliv och kraftindustrin talar om förlorad rättstrygghet. Varförtvärsurarde alltid påden kanten?  Härhar de ju ett gyllene tillfälle att fåtill lite modern miljömässig goodwill bland  alla torrlagda strömfåror–  och tankar.

 … HISNAR INFÖRsiffran 3000 miljarder kronor. Detärvad Japans regering satsar påsaneringen efter kärnkraftsolyckan i Fukushima. Årligen.

 … GLÄDS ÅT Swedwatch viktiga arbete. Tack vare den tioårsjubilerande organisationen fårvi vetavad som händer i leksaksfabriken i Kina, hur kaffet odlas i Ghana ochfisken fiskas i Thailand. Vi fårde viktiga berättelserna om hur det ser uti andraänden av vårkonsumtion.Swedwatch mot greenwash!

 … UNDRAR VARFÖR regeringen inte följer för-slagen från två utredningar att lägga statens upphandlingsstöd i en ny myndighet. Tänk om innan det är för sent! 

… VET ATT svenske Dima Litvinov och 27 andra aktivister från Greenpeace frihetsberövades den 18 september av rysk polis. Aktivisterna protesterade fredligt mot oljebolagen Gazproms och Shells planer på att borra efter olja i Arktis, ett av världens sista orörda områden. Nu väntar Dima, Sini Saarela från Finland som jobbat med skogsskydd inom Naturskyddsföreningen, och de andra på rättegång. Sjöröveri hette anklagelsen först, sedan huliganism. Världens miljövänner stödjer dem tills de blir fria.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.