ALLT ÄR NYTT OCH FRÄSCHT i visningslägenheten på Brogården i Alingsås, och tyst, inget brum från kylskåpet, inget sus från ventilationen, barnen på gården hörs inte alls. De tjocka väggarna dämpar alla ljud. Under de djupa fönsternischerna finns inga element att ta hänsyn till vid möbleringen. Detta är ett passivhus, där det inte behövs element för att hålla en behaglig temperatur i lägenheten.

I grund och botten är husen här fyrkantiga hyreslimpor av vanligaste sort från början av sjuttiotalet, men nu i ny energisnål klädnad. Husen värms nu till största delen av nya energisnåla hushållsapparater och av människorna som bor i dem.

– Förutsättningen för att det ska fungera är att husen är extremt täta och välisolerade, säger John Helmfridsson, arkitekt vid Passivhuscentrum i Alingsås. Energianvändningen för uppvärmning har minskat med 85 procent och för varmvattnet med 60 procent. Riktigt kalla dagar träder en liten fjärrvärmeansluten värmare i tilluftsventilationen in.

Brogården är ett ovanligt projekt. Här renoverar det kommunala bostadsbolaget Alingsåshem ett slitet sjuttiotals­område med 300 lägenheter till högsta tänkbara energistandard. Samtidigt höjer man boendestandarden och handikapp­anpassar merparten av lägenheterna.

TOTALT BYGGDES 920 000 lägenheter i Sverige under miljonprogramsåren. Av dem är ungefär 400 000 lägenheter byggda enligt samma typritningar som husen på Brogården. De skulle alla kunna byggas om till passivhusstandard, även om det skulle kosta en slant.

– Själva energidelen i renoveringen, med ett nytt klimatskal, är inte det dyraste. Det finns också behov av stambyten och fasadrenovering som man måste ta med i kalkylen, fortsätter John Helmfridsson. Miljonprogrammet byggdes också för andra sociala behov än vi har i dag. Om äldre kan bo kvar i sina lägenheter genom handikappanpassning och tillgång till bra hemtjänst i området blir det väldigt mycket billigare för kommunen jämfört med ett äldreboende. Att bara bygga om för lägre energikostnader håller inte ekonomiskt.

I dag är renoveringsbehoven omfattande i miljonprogramshusen. Avloppsstammar, elsystem och ventilation har många gånger nått slutet av sin tekniska livslängd. Mycket av det som byggdes då var också av dålig kvalitet. På Brogården har man haft problem med att fasadteglet fryser sönder och ramlar ner, liksom med otäta fönster med rötproblem. Taken behövde också bytas.

Renoveringen av Brogården kostar cirka en miljon per lägenhet, energieffektivisering är kanske en tredjedel av detta, renovering av uttjänta delar av husen utgör en tredjedel och höjd boendestandard ytterligare en tredjedel. Att riva och bygga nytt skulle dock kosta dubbelt så mycket.

Hyreshöjningen efter ombyggnaden är cirka 25 procent, men då får de boende också en bättre standard och större lägenheter.

NÄR VI BESÖKER OMRÅDET är drygt hälften av husen ombyggda, ett hus är under ombyggnad och står inpackat i ett stort tält, grannhuset är tömt och väntar på rivning av fasaden, golvet i bottenvåningen och yttertaket.

– Tältet innebär en extrakostnad men gör det möjligt att bygga utan bekymmer med fuktskador, säger Björn Jorlöv, produktionschef hos Skanska, som har totalentreprenad för ombyggnaden.

I startskedet backas husen tillbaka till en ren betong­stomme som ser ut ungefär som en bokhylla. Sedan byggs ett nytt klimatskal upp. De nya ytterväggarna har 44 centimeter isolering. I det nya yttertaket är det totalt 40 centimeter isolering och i golven på bottenvåningen 16 centimeter med effektiv specialisolering mot betongsulan. Ytterväggarna byggs på utåt, varför grunden måste breddas, liksom taket. Istället för det gamla fasadteglet hängs keramikskivor med ett liknande utseende upp ytterst i fasaden. De infällda balkongerna var köldbryggor som drog ur värme ur betongstommen. De har ersatts av fristående balkonger utanför klimatskalet. Fönstren har bytts ut mot högisolerade treglasfönster.

– Täthet är A och O, säger Björn Jorlöv. Vi provtrycker varje lägenhet. All inneluft styrs genom en värmeväxlare i till- och frånluftssystemet, i övrigt är huset helt lufttät. Verkningsgraden i värmeväxlaren är hela 85 procent.

I passivhusen behövs ett väl utfört tätskikt i väggen som hindrar fuktig luft från att tränga ut. För att inte hyresgästerna ska punktera tätskiktet med sina tavelkrokar och annat sitter fuktspärren en bit in i väggen.

– Alla våra snickare, rörläggare och elektriker utbildas till att förstå vikten av ett tätt hus, fortsätter Björn Jorlöv. Alla genomföringar tätas och vi förbereder för exempelvis paraboler på balkongen, så att inte hyresgästerna ska behöva borra i väggarna.

Resultatet av isolering och täthet är ett bättre inomhus­klimat, med jämn inomhustemperatur över hela året och utan drag eller kallras vid fönstren. Inneluften växlas tillräckligt ofta för att den ska kännas fräsch. Filter i ventilationsaggregatet gör också att luften blir bättre för allergiker, det bildas mindre damm i lägenheterna och pollen med mera stannar utomhus.

– Strålningstemperaturen från väggarna är lika viktig som lufttemperaturen för den upplevda värmekomforten. Här blir väggarna inte kalla och man kan ha en till två grader lägre inomhustemperatur utan att det upplevs som kallare, inflikar John Helmfridsson, det spar ytterligare energi.

På Brogården, som är ett pilotprojekt, är klimatskalet platsbyggt. Utveckling pågår dock av fabriksbyggda väggelement, som ska göra det hela enklare och billigare. Den teknik som utvecklats för ombyggnaden här kan användas i många liknande områden runt om i landet. Skanska har byggt upp en kunskapsbank som de kallar »miljonhemmet« kring renovering av miljonprograms­områden.

– Nybyggnation räcker inte om vi ska klara de mål som riksdagen satt upp om 20 procent bättre energi­effektivitet i byggnader till 2020. Vi måste även bygga om de gamla husen, som också är de mest energislösande, säger Björn Jorlöv.

Ombyggnaden av Brogården har hållit på sedan 2007 och blir klar först år 2014. Projektet har hittills haft mer än 700 studiebesök från hela Europa.

– Här har vi chansen att lära folk att bygga miljövänligt, säger Björn Jorlöv, det är väldigt stimulerande.

DET ÄR ENKLARE ATT bygga om hyresrätter än bostadsrättslägenheter. Där finns olika ägare till insidan och utsidan av husen, vilket gör det svårare att ta ett helhetsgrepp vid renovering, flytta om väggar och byta stammar med mera. Ur det perspektivet är det problematiskt att bara knappt hälften av miljonprogrammets lägenheter nu är kvar i allmännyttans regi, en fjärdedel har blivit bostadsrätter och en fjärdedel har sålts till privatvärdar.

Av miljonprogrammets alla lägenheter återstår 650 000 att renovera under de närmste 10 till 15 åren. Kostnaderna för detta har uppskattats till mellan 300 och 600 miljarder kronor.

– Det tog femton år att bygga miljonprogrammet, men det kommer att ta 30 år att renovera det, säger Björn Jorlöv.

I dag finns inga statliga subventioner för renovering av flerbostadshus. Därför har den också i stort sett avstannat de senaste åren. Tidigare fanns olika former av ränteavdrag och rot-program, men de statliga stöden avskaffades 2007. Dagens rot-avdrag gäller bara privatpersoner.

Miljöpartiet har föreslagit ett utvidgat och klimatsmart rot-avdrag för flerbostadshus. Socialdemokraterna föreslår istället statliga lånegarantier för upprustning av miljonprogrammet. Alliansen vill att renoveringsbehoven ska lösas utan subventioner.

Men att bygga om ett helt bostadsområde till lågenergihus handlar inte bara om teknik och ekonomi, utan också om människor. De boende måste stå ut med att evakueras under närmare ett år och flytta två gånger, med allt vad det innebär av praktiska besvär. De måste också leva med en byggarbetsplats tätt inpå under lång tid. I Brogårdenprojektet har bra och tät information varit central, liksom möjligheten att få hjälp med evakuering och flytt. Alingsåshem, Skanska och Hyresgästföreningen har samarbetat kring informationen till de boende.

CARINA CORRIERE HAR BOTT på Brogården sedan 1993 och är förtroendevald i den lokala hyresgästföreningen. Sedan flera år arbetar hon också på heltid med informationen till de boende.

– Det är viktigt att undvika ryktesspridning i området. Det gör vi med tydlig och bra information i form av en lokal tidning, Brogårdsbladet, som går ut till alla hyresgäster. Alingsås­hem samlar också de boende till informationsmöten innan renoveringen ska börja i deras hus och erbjuder också enskilda möten för hyresgästerna kring just deras situation.

Det finns naturligtvis en hel del oro kring hyreshöjningar. De nya hyrorna är cirka 25 procent högre, och nu får man också betala separat för hushållsel och varmvatten, som tidigare ingick i hyran.

– I Alingsås kallades Brogården förut för »Las Vegas«, stället där det lyste jämnt. Nu kan hyresgästerna själva påverka sin elförbrukning. De nya hushållsapparaterna drar heller inte så mycket. Värt att notera är också att varmvattenförbrukningen gått ned väsentligt nu när vi får betala särskilt för det.

60 procent av lägenheterna är handikappanpassade. Men de lägenheterna är lite dyrare.

– En del har flyttat ifrån området för att det blir för dyrt. Bostadstillägget för pensionärer har heller inte hängt med i prisutvecklingen för hyrorna.

Det har samtidigt funnits ett sug efter fler större lägen­heter, fyror och femmor. Området domineras av treor. I en del fall har därför smålägenheter slagits ihop för att skapa ett bredare utbud av lägenhetstyper.

– Många har passat på att förändra sitt boende i samband med ombyggnaden. Barnen har kanske flugit ut och man nöjer sig då med ett rum mindre, eller så kan man flytta till större får att få mer plats om man är en barnfamilj.

Ett flerårigt uthyrningsstopp innan ombyggnaden gjorde att det finns evakueringslägenheter inom området. De boende behöver då inte flytta ut ur området under byggtiden, bara byta trappuppgång.

Carina Corriere flyttade till en renoverad 2:a 2009, tidigare hade hon bott i en 3:a i samma hus.

– Det första min make sa när ha kom in i vårt nygamla hem var »fy vilken sunkig lägenhet vi har bott i tidigare«. Den känns mer som min egen nu när jag har fått välja tapeter med mera själv.

Carina tycker också att det blivit ett bättre inomhusklimat, det känns inte längre instängt när hon kommer tillbaka från semestern. I början var det mycket byggdamm som fortsatte att sväva i luften. Men nu är det mindre dammigt än tidigare.

– Det enda problemet är att det bildas undertryck när köks­fläkten är på, som gör det svårt att öppna ytterdörren och till balkongen.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.