Vill konkurrera ut plasten

Det amerikanska jordbruksdepartementets lokaler i Berkeley är en ståtlig byggnad med gedigen historia: här uppfanns mikro-ugnens stora genombrottsprodukt – den frysta tv-middagen. 

Det var då. I dag är Mango Materials ett typexempel på ett forskningsinitiativ som jordbruksdepartementet ser skäl att stötta. Även om delar av lokalerna inte ser ut att ha uppdaterats märkvärt sedan efterkrigstiden, pågår här en verksamhet vars mål är att konkurrera ut en stor miljöbov: plast. Mango Materials, som är namnet på både produkten och bolaget, verksamhet handlar om att förvandla metangas till en ny typ av nedbrytningsbar plast. 

– Metangas är en växthusgas som finns runt oss överallt, var det än finns människor finns också metangas. I dag används den delvis till elektricitetgenerering och uppvärmning, men i små mängder är det svårt att hitta någon värdefull nytta för den, säger Molly Morse, vd och medgrundare.

Molly Morse och Allison Pieja upptäckte under sina doktorandstudier vid Stanforduniversitet att ett slags byggstenar till en slags plast som kallas polyhydroxyalkanoater kunde odlas när de  matade bakterier med metan istället för socker, som traditionellt används när bioplaster tillverkas. Att gå in på detta närmare är för någon som inte är forskare i biologi onödigt, men upptäckten kanske enklare kan beskrivas som en dörröppnare. 

– Det finns redan nedbrytningsbara plaster, men de kräver industrikompostering.Hamnar materialet i din trädgård eller i havet kommer de att finnas kvar där i all evighet. Vad som är unikt med vår plast är att den kan brytas ned totalt i hemkomposter och i havet, säger Molly Morse. 

   Att uppfinningen både erbjuder ett mer miljövänligt alternativ till traditionell plast och att tillverkningsprocessen innebär att en typ av växthusgas kan isoleras till produkter i stället för att släppas ut, tror Molly Morse kommer att vara argument för att Mango Materials ska kunna slå på bred front:

– Vi har räknat ut att bara metangas från sopstationer i USA skulle kunna ersätta en enorm del av världens alla plaster, min förhoppning är att all typ av plast i framtiden kommer att produceras på det här sättet. Då kan jag lämna en bättre jord bakom mig. 

Han får träden att lysa

När Antony Evans och hans team lanserade företaget Glowing Plants vision på crowdfundingsajten Kickstarter för två år sedan fick de på kort tid in donationer på 484 000 dollar. Med detta startkapital inleddes arbetet med att genom genteknik manipulera växters DNA så att de blir självlysande. Inte helt okontroversiellt, lanseringen följdes av debatter på flera håll, men när Antony Evans tar emot i företagets laboratorium i San Francisco svarar han självsäkert på kritiken om att denna typ av genteknik skulle vara onaturlig och oförsvarbar:

– Som jag ser det är vi människor ett resultat av evolution och genom evolution har vi fått förmågan att kontrollera och vägleda framtida evolution.

Än så länge lyser inte växterna i laboratoriets källare särskilt starkt men i utvecklingsprocessen ökar lyskraften med 10 till 20 procent varje vecka, enligt Antony Evans. Målet är att växterna ska bli så starka att de kan lysa upp sin omgivning.

– Vi vill dels demokratisera den här typen av teknik, göra den mer tillgänglig och samtidigt påverka allmänhetens uppfattning kring genteknik, säger Antony Evans.

Han anser sig själv vara en miljökämpe och är övertygad om att genteknik är vägen framåt för ett mer hållbart samhälle.

– Ska alla människor i framtiden kunna mättas och ha tillgång till rent vatten utan att vi tömmer planeten på resurser behöver vi börja använda oss av genteknik. Vi ser vårt företag som en symbol för den rörelsen.

Det kommer att dröja flera år innan Glowing Plants har utvecklat tekniken till att få växter och träd att lysa så pass starkt att de kan ersätta elektrisk belysning, men för Antony Evans är det självklart att naturområden i framtiden kommer att se annorlunda ut – inte bara för att de, i hans vision, är upplysta av växter.

– Rent dekorativt kan vi vänta oss att färger, former och dofter kommer att förändras genom genteknik. Men tekniken kan också användas för att optimera växternas funktion. Växter står för minst 95 procent av all energi som människor konsumerar, att skapa mer effektiva växter skulle verkligen kunna bli en stor grej. 

Förvandlar kolhydrater till protein 

Många företag och forskare har på senare år börjat utveckla användandet av mikroalger. Ett som går i bräschen är Solazyme i San Francisco. Företaget startades för tolv år sedan i ett garage i Silicon Valley, först med fokus på biobränslen men har på senare tid valt att satsa mest på förvandlingen av mikroalger till olja och protein att använda i mat, något som företaget anser har en potential att påverka såväl klimat som människors hälsa – trots att mikroalgerna i förvandlingsprocessen matas med socker. Oljor, som återfinns i allt från mat till lack och färg, har historiskt delats upp i tre typer: petroleum, växtoljor och animaliska oljor. Hos Solazyme vill man producera olja utanför dessa kategorier.

– När vi nu kan producera olja från mikroalger ser vi det som en fjärde oljetyp, en typ som skulle kunna ersätta alla andra oljor och framställas på ett mer hållbart sätt än de andra, säger Jill Kauffman Johnson, hållbarhetschef på Solazyme. 

– Förra året lanserades företagets första varumärke inom matsektorn, Algavia, med tre produkter: ett mjöl, ett proteinpulver och en matolja – alla tre helt bestående av den sockermatade mikroalgen. 

– Att vi kan förvandla kolhydrater till protein och en olja snål på mättat fett är häftigt. Just nu använder vi sockerrör i Brasilien och här i USA, men tekniken kommer att fungera med alla typer av sockerarter, även den som kan återfinnas i trärester eller i gräs som blir över när en golfbana klipps, säger Jill Kauffman Johnson. 

Eftersom företaget kan använda sig av restprodukter för att utvinna det socker som krävs för att producera sina matkomponenter, ser man produktionen i sig som ett hållbart sätt att skapa ny mat – dels tas rester till vara, dels krävs minimalt med vatten i produktionen då sockret utvinns från växter som redan vuxit till sig med hjälp av regnvatten.

Sally Aaron är marknadschef för Solazymes matdivision, hon påpekar också att en av drivkrafterna för företaget är att kunna erbjuda hälsosamma alternativ för matingredienser:

– I en växande befolkning blir det också fler som får tampas med fetma och hjärtsjukdomar, nya uppfinningar inom matsektorn måste ha egenskaper som motverkar detta. Men många vill inte förändra sina matvanor, därför blir det viktigt att kunna erbjuda produkter som smakar och känns precis som männis­kor vant sig vid men som är mer näringsrika och hälsosamma än tidigare.