DEN SOM TITTAR EXTRA NOGA under den fallna trädstammen får syn på ett oväntat myller där i dunklet. Nedbrytare som omärkligt sakta tuggar i sig den murkna veden i en noga reglerad tågordning. När den gamla granen faller är den redan full av svamphyfer från klibbtickan. Är förhållandena de rätta följs den sedan av brandtickan, som lever på klibbtickan. För tickorna ska finnas kvar krävs en ständig tillförsel av nya granlågor. De berättar om en lång och obruten kedja av gammal skog runt om växtplatsen.

– Det tar kanske hundrafemtio år att återskapa de fulla naturvärdena i en granskog och kanske mer än femhundra år för en tallskog. Dessutom är det inte säkert att gammelskogsarterna hittar tillbaka när en skog blir tillräckligt gammal, de måste ha möjlighet att sprida sig dit också, säger Olli Manninen, expert på vedsvampar och en av Naturskyddsföreningens kunniga skogsinventerare.

Vi är i en av Stockholm Stads avverkningsanmälda skogar vid Hemfosa på Södertörn tillsammans med föreningens inventerare. Tanken är att granska avverkningsanmälningar på Stockholms stads marker för att se om de lever upp till sina egna mål för skogsskötseln och till FSC-certifieringens krav. På många anmälda ytor står skogen fortfarande kvar, då är det bråttom att sammanställa resultaten och skriva till markägaren om de fynd av hotade arter som gjorts.

– Vi beskriver våra fynd och vad vi tycker om området, säger Malin Sahlin, skogshandläggare på Naturskyddsföreningens kansli. Sedan är det upp till markägaren om de vill spara områden med stora naturvärden eller inte.

POLITIKERNA I HANINGE KOMMUNS miljönämnd har reagerat på Stockholms stads avverkningsplaner och krävt stopp för vidare avverkning till dess att kommunen fått chans att inventera naturvärdena i skogarna vid Hemfosa. De fick gehör för detta av stadens fastighetsnämnd och skogen står därför i skrivande stund fortfarande kvar.

– Vi har talat om för Stockholm stad att vi är intresserade av att köpa all deras kvarvarande skogsmark inom vår kommun, säger Malin Löfgren, kommunekolog i Haninge, under förutsättning att markerna är kvar i det skick som de är nu. Avverkar de all äldre skog blir det ett mycket lägre pris.

I stadens nyligen antagna strategi för markinnehav utanför kommungränsen slås några mål fast för skogsskötseln, främst att värdefulla rekreations- och friluftsområden upprätthålls och att naturvärdena i staden skogar vårdas till kommande generationer. Samtidigt krävs i den nya strategin att staden skogar ska börja lämna avkastning, detta öppnar för ett hårdare skogsbruk.

– Strategin är snyggt skriven, men om man läser noga ser man att den innebär utökad avverkning, säger Mårten Wallberg, ordförande för Naturskyddsföreningen i Stockholm län. Skogsbruket ska nu vara ekonomiskt bärande, tidigare har staden bedrivit ett naturvårdsinriktat skogsbruk som tillåtits gå med förlust.

Mattias Sjölander, skogsförvaltare i Stockholm stad, håller inte med.

– Nej, avkastningskravet har inte ökat med den nya strategin. Däremot har det som ett delmål bland flera fastslagits att ett positivt ekonomiskt resultat skall skapas.

LÄNGRE SÖDERUT, VID SEGERSÄNG som ligger i Nynäshamns kommun, har omfattande avverkningar inletts. Om skogen redan är borta återstår för inventerarna att granska hygget och se vilka naturvärden som förlorats och vilka brott mot FSC-standarden som gjorts vid avverkningen.

– Är skogen kvar där du är, frågar Olli Manninen i telefon sin kollega Mikael i andra änden av området, nähä, då får du kolla körskador och om de avverkat hänsynsytan nere vid bäcken.

Vi står på ett av Stockholm stads färska hyggen och räknar årsringar, flera mer än hundrafemtioåriga granar har avverkats. På stubbarna syns rester av gammelgranslav som ett vitrosa skinn. Det är en tydlig signal om att det här funnits gammal skog. Stora körspår löper tvärs över hygget, skyddszonen runt bäcken har huggits ned, döda träd har avverkats och lågor körts sönder.

– Hygget är ett praktexempel på att Stockholms stad inte följer FSC-reglerna i sitt skogsbruk, trots att man är FSC-certifierade, säger Malin Sahlin. Det här kommer vi att anmäla till FSC.

Avverkningen har gjorts av skogssällskapet på uppdrag av Stockholms stad.

Stadens skogsförvaltare, Mattias Sjölander, är trots allt positiv till Naturskyddsföreningens stickprovskontroller av stadens skogsbruk.

– Den inventering som redovisats av Naturskyddsföreningen ligger till grund för förnyad kontakt med skogsstyrelsen som är beslutande myndighet i fråga om naturvärden. Vilken påverkan det får på vårt skogsbruk i förlängningen är dock i nuläget svårt att svara på. Staden har även via sin skogliga entreprenör tillgång till en biolog som belyser och bevakar biologiska aspekter i planering och förvaltning.

Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.